Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Carl-Magnus Hake: Bra för sjukvården även om kostnadsraset dröjer

Publicerad: 11 februari 2015, 10:43

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Svensk sjukvård är att gratulera nu när patentet på den första TNF-hämmaren går ut (se artiklar här och här). Det markerar en slutpunkt för en period där läkemedelsföretag kan tjäna ohämmat med pengar på de framgångsrika antikroppsbaserade läkemedlen. Bara de fem TNF-hämmarna som finns på den svenska marknaden sålde förra året för 2,7 miljarder kronor.

Och när Orion Pharma skakade om branschen med att lägga sig hela 72 procent under listpriset på originalprodukten Remicade i Norge indikerar det att besparingen i slutändan kan bli riktigt stor.

Nu kommer förstås prisraset inte ske över en natt i Sverige. Detta av flera skäl:

■ Olika landsting ska göra sina upphandlingar och läkare ska övertygas om att biosimilarerna är bra och säkra. Här har reumatologerna varit proaktiva och tagit fram en policy för hur biosimilarerna ska användas. Motsvarande dokument saknas till exempel inom gastroenterologin, där det än så länge inte finns några studieresultat alls om effekt och säkerhet med biosimilarer.
■ Remicade (infliximab), den produkt vars patent först faller, är den enda av TNF-hämmarna som ges som infusion. Övriga produkter, som står för 78 procent av marknaden, har ett mer tilltalande aministreringssätt genom subkutana injektioner.  Först nästa år när det eventuellt kommer en biosimilar av Enbrel (etanercept) kan man vänta sig större prisfall för dessa läkemedel.
■ Än så länge är det inte aktuellt att byta för patienter som redan står på infliximab till en billigare biosimilar. Enligt försiktighetsprincipen måste först studieresultat visa att detta är säkert. Men inget pekar på att en sådan ”switch” egentligen skulle vara något problem. Vissa reumatologer anser till och med att det är helt onödigt att göra studier på sådana byten. I själva verket, hävdar de, har det alltid funnits små skillnader också mellan olika tillverkningssatser av originalprodukterna utan att företagen behövt visa att dessa likvärdiga.

Möjligen går det också att undra om det är ekonomiskt hållbart för biosimilarföretagen att hålla så låga priser som fallet blivit i Norge. Tidigare har det ju hetat att prisfallet ”bara” skulle bli 20 till 30 procent. Men snarare kanske man ska undra om de inte går att pressa priserna ytterligare när det nu gick så snabbt att nå en stor skillnad i Norge.

Att biosimilarer blivit ”big business” visar inte minst att många stora läkemedelsföretag, även de som har originalprodukter, satsar på utveckling av biosimilarer. Man missar inte möjligheten att ta marknadsandelar av varandra, samtidigt som man bättre kan kontrollera att prisfallen inte blir för stora. Förra veckans besked att jätten Pfizer köper biosimilarföretaget Hospira (som också gör andra produkter) förstärker tydligt den bilden.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev