Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Carl-Magnus Hake: Dags för Nobelpris för TNF-alfa eller plötslig spädbarnsdöd?

Publicerad: 4 oktober 2013, 09:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


På måndag vid lunchtid står det klart vem eller vilka som får årets Nobelpris i medicin eller fysiologi. I vanlig ordning hoppas jag att priset går till en upptäckt med tydlig klinisk profil, i linje med Alfred Nobels uttryckliga vilja om att priserna ska belöna upptäckter som gjort ”menskligheten den största nytta”. Och chanserna för det lär väl öka eftersom fjolårets pris om upptäckterna kring omprogrammering av celler ännu inte fått klinisk nytta än – även om de är grundvetenskapligt banbrytande.

I år tror jag det är dags för en sedan länge tippad upptäckt, nämligen den om signalämnet TNF-alfas roll i immunförsvaret vid reumatisk sjukdom som gett helt nya behandlingar av reumatid artrit, psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom. Framgången för TNF-hämmarna har dessutom banat vägen för en mängd nya läkemedel som specifikt blockerar komponenter i immunförsvaret. Marc Feldmann och Ravinder Maini är självklara namn på pristagare här. De har tidigare fått dela på Laskerpriset i klinisk forskning och även Craafordpriset. Sannolikheten att denna upptäckt belönas torde också öka av att Karolinska institutet självt har framstående forskare inom reumatoid artrit.

Och om inte TNF-alfa belönas kan det vara dags för en annan het kandidat, nämligen upptäckterna som banade väg för cancerläkemedlet Glivec (imatinib). Det här läkemedlet revolutionerade behandlingen av kronisk myeloisk leukemi, KML, och tände (det ännu inte infriade) hoppet om att fler cancersjukdomar kan botas genom målriktad behandling. Möjliga kandidater är antingen forskarna bakom de mer grundläggande upptäckterna av vad som orsakar KML – som Peter Nowell och Janet Rowley – eller de bakom själva behandlingen – som Brian Druker och Nicholas Lydon. Samtliga dessa forskare har vunnit flera stora vetenskapspriser, inte minst Laskerpriset i klinisk forskning.

Eller varför inte Nobelpris till någon helt otippad? Som finländaren Lauri Laitinen för upptäckter kring att astma är inflammatorisk sjukdom. Som svenskarna Gunnar Johansson, Hans Bennich och Leif Wider för deras upptäckter kring immunglobulin E:s roll i allergier och utveckling av allergidiagnostik. Eller till någon ännu mer otippad som nyzeeländaren Ed Mitchell för upptäckten att ryggläge skyddar mot plötslig spädbarnsdöd.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News