Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Carl-Magnus Hake: Dags för Nobelpris för upptäckter kring transplantationer?

Publicerad: 2 Oktober 2015, 14:11

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


På måndag börjar Nobelveckan med att priset i medicin eller fysiologi tillkännages tidigast kl 11.30. Det är ju en liten sport bland vetenskapsjournalister och andra att förutsäga vilka pristagarna blir. Och ska jag själv få gissa så tror jag att vi får se Nobelpris för upptäckter som banat vägen för organtransplantationer.

Se uppdatering nederst.

På senare tid har det varit ett flertal grundvetenskapliga medicinpris vilket borde tala för ett mer kliniskt orienterat pris i år. Och vad kan bli mer kliniskt ”hands on” än transplantationskirurgi? Jag tippar då på amerikanen Thomas Starzl och britten Roy Calne för deras insatser som lett fram till transplantationen av levrar, något som renderade dem det i Nobelsammanhang prediktiva Laskerpriset år 2012. En tredje pristagare kan bli belgaren Jean-Francois Borel. Han ligger bakom upptäckten av ciklosporin som fortfarande är en grundbult i den immundämpande behandlingen som alla organmottagare får. De här herrarnas kandidatur stärks också av att de två förstnämnda är tämligen till åren komna samt att kirurgiska pris har varit väldigt fåtaliga i Nobelsammanhang. Vidare är organtransplantation i sig en banbrytande behandling som räddat livet på många patienter över hela världen, och ett pris borde därmed ligga helt rätt med Alfred Nobels intention i sitt testamente om att belöna upptäckter som gett ”menskligheten den största nyttan”.

Jag garderar denna gissning av gammal vana med britterna Ravinder Maini och Marc Feldmann för deras upptäckt att blockad av TNF-alfa är en effektiv behandling vid reumatid artrit. De kan få priset tillsammans med amerikanen Ronald Levy för hans upptäckter som lett fram till läkemedlet rituximab mot lymfom. Sammantaget har denna trio gjort pionjärinsatser som visat nyttan av målriktad behandling med biologiska läkemedel. Sådana läkemedel har nu en mycket viktig plats i nästan alla företags utvecklingsportföljer.

I övrigt kan det vara på plats att göra en liten spaning kring att det tycks bli allt mer uppmärksamhet kring just Nobelspekulationer – för stor kanske någon anser, åtminstone jämfört med bevakningen av vem som får priset i sig.

Inte minst förefaller det blir mer fokus på analysföretaget Thompson Reuters som varje år gör avancerade uträkningar kring vilka forskare som kan komma i fråga, baserat på hur mycket citeringar de fått i den vetenskapliga litteraturen. Företaget skryter med att man sedan 2001 prickat in 37 namn som senare också har fått det riktiga Nobelpriset. Dock ska det kanske tilläggas att man varje år väljer ut tre uppsättningar möjliga pristagare för varje pris.

Att bli en så kallad citation laureate har blivit så prestigefyllt i sig att universiteten där forskarna är verksamma brukar skicka ut pressmeddelanden om nyheten.

I år lanserar Thomson Reuters sammanlagt sex kandidater till Nobelpriset i medicin eller fysiologi för upptäckter kring kopplingen mellan tarmfloran och människans hälsa, hur proteiner transporteras i cellerna och hur immunsystemets T-celler regleras. Men jag tror ingen av de aktuella forskarna ligger så bra till för att få Nobelpris i år. Forskningen kring tarmfloran och hälsa är förvisso ett synnerligen hett område, men sannolikt inte tillräckligt moget för att få ett Nobelpris. De övriga upptäckterna påminner lite om upptäckter som ganska nyligen fått pris.

Nej, när professor Urban Lendahl för första gången lättar på förlåten kring lunch på måndag tror jag alltså att det handlar om transplantationskonsten.

Uppdatering den 5 oktober 2015. Jag har fått ett riktig påpekande att 100 transplantationskonsten uppmärksammades 1990 i Nobelsammanhang. Men sett till den vetenskapliga höjden i denna behandlingsmetod tycker jag absolut att området är värt att lyfta fram en gång till.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev