Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

”Den digitala evolutionen i vården pågår sedan länge”

Publicerad: 1 december 2017, 09:00

Adel Abu Hamdeh, ST-läkare, Psykiatri Sydväst.

Foto: Linnea Rheborg/Bildbyrån


Sedan ett år tillbaka har vi en digitaliseringsminister och snart även en digitaliseringsmyndighet. Syftet är att accelerera digitaliseringen i offentlig sektor. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har i en gemensam vision slagit fast att Sverige ska vara ledande på e-hälsa 2025, ett arbete som samordnas av ytterligare en myndighet, E-hälsomyndigheten. Politiker från både höger och vänster verkar rörande överens om att digitalisering ska prioriteras.

Mycket gott kan sägas om potentialen i digital teknik i vården. Det mesta har förmodligen redan sagts. Förhoppningarna och förväntningarna är skyhöga. Inte minst ses digitalisering ofta som en möjlighet att effektivisera vården.

På SKL sätts stor tilltro till digitalisering. När under­skotten växer i flera regioner och landsting menar SKL:s chef­ekonom Annika Wallenskog att ”den landstingsdrivna sjukvården måste införa och använda digital teknik effektivare. Det kan handla om digital anamnesupptagning och digitala vård­besök som kan frigöra resurser.”

Billigast blir vården förstås om människor inte blir sjuka över huvud taget

Även SKL-analytikern Roger Molin sätter stort hopp till digitalisering. Han ser att digital teknik kan användas för att ge kroniskt sjuka patienter möjlighet att ”varje dag redovisa sina symtom och ha en dialog med vården”. Molin verkar ta för givet att detta i förlängningen ska minska vårdkonsumtion och vara kostnadseffektivt. Jag är inte lika säker.

Billigast blir vården förstås om människor inte blir sjuka över huvud taget. Friska ska enligt Molin stöttas att bibehålla sin hälsa genom sensorer som mäter vitala värden och som i realtid visar effekten av livsstilsförändringar.

Även artificiell intelligens ska ge oss en mer effektiv vård. ”Den uppgift som allmänläkare har – att ta upp anamnes, ställa frågor till en patient, är skräddar­sydd för en artificiell intelligent dator”, menar han. Jag vågar nog påstå att allmänläkare har fler arbetsuppgifter än så.

Digitalisering beskrivs av Molin i närmast revolutionära ordalag. ”Ny teknik är det som kan ge oss den typ av omvälvande effektivitets­språng som hälso- och sjuk­vården behöver”, menar han.

Men är det inte snarare en evolution? Nya idéer baserade på ny teknik införs och utvärderas. Dessvärre kommer långt ifrån alla förändringar att vara till det bättre. Dåliga lösningar kasseras medan goda förändras, anpassas och utvecklas. Digitalisering är dessutom ingen nyhet eller förbehållet framtiden. Den digitala evolutionen pågår och har pågått sedan länge.

I dag råder en digitaliseringsiver. I kombination med en omfattande övertro på den nya teknikens salighet riskerar digitalisering att bli ett självändamål i stället för ett medel.

Men digitalisering ger inte per automatik effektivisering och sjukvården behöver vara förberedd på att dåliga implementeringar kommer att förekomma. Det behövs inte en digital revolution, utan en infrastruktur som förenklar en fortsatt digital evolution. Hur ökar vi sjukvårdens följsamhet i en föränderlig värld?

ADEL ABU HAMDEH

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev