Carl-Magnus Hake: Den svenske pionjärens förutsägelse slog in

Mitt i all rapportering om långa väntetider, dyra läkemedel, brist på vårdplatser och usel ekonomi i sjukvården kan det vara på sin plats att också påminna sig om de i vissa fall stora framsteg som svenska patienter får ta del av.

Införandet av trombektomi vid ischemisk stroke är en sådan framgångssaga som mycket troligt bidragit till att allt fler svenskar klarar sig utan svårare handikapp efter en stroke, se artikeln Handikapp minskar efter stroke.

Värt att nämna är att en av de internationella pionjärerna på området är neuroradiologen Gunnar Wikholm i Göteborg. Redan år 1994 använde han en mikrosnara för att dra ut en blodpropp hos en patient som fått en komplikation efter en annan endovaskulär behandling. Snaran var egentligen designad för att ta till vara främmande kroppar i blodkärl, som trasiga kateterbitar, och i en publikation några år senare skriver Wikholm om behovet av ”särskilt designade trombektomianordningar för intrakraniellt bruk”.

Trombektomi tog visserligen vissa steg in i sjukvården men det var först år 2015 som fem randomiserade studier banade väg för en snabbare utbyggnad av metoden. Studierna, som gällde en typ av anordning som kallas stentretrievers, visade att betydligt fler trombektomerade patienter med stora proppar i hjärnan kunde klara sig utan större handikapp, jämfört med de som enbart fått trombolys.

Enligt kvalitetsregistret Riksstroke gjordes förra året 847 trombektomier i Sverige, vilket var drygt 200 fler än året innan. De utförda ingreppen 2018 motsvarar ungefär 5 procent av alla strokefall och fortfarande finns det en bit kvar till nivån 10 procent, som åtminstone registerhållaren Bo Norrving anser är en rimlig målnivå.

Den målnivån kan förmodligen hamna en bit högre upp inom en snar framtid med tanke på det förestående införandet av det utökade tidsfönstret och möjliga resultat i nu pågående studier om behandling vid proppar, där det i dagsläget inte finns evidens för nytta av ingreppet.

Så utan tvekan var Gunnar Wikholm något på spåren när han för mer än tjugo år sedan förutsåg att särskilda trombektomianordningar skulle kunna få ”stor betydelse för behandlingen av även icke-iatrogena embolier”, alltså blodproppar som inte uppstått på grund av behandlingskomplikationer.

Plus

Forskare på KI har dragit i gång en studie som förhoppningsvis antingen tydligt kan bekräfta eller tydligt avfärda en kontroversiell hypotes om att virus bidrar till den svåra hjärntumörsjukdomen glioblastom, se artikeln Studie om cancervirus igång trots motvind. Roligast vore så klart om den antivirala behandlingen visar sig fungera.

Minus

Att epilepsikirurgi fortfarande är en sådan ovanlig behandling. Att vakenkirurgi nu börjat utvärderas kan antagligen inte göra så mycket åt det.