Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Maria Gustavsson: Dispyt om döden får liv med ny donationsform

Dagens Medicins vetenskapsreporter Maria Gustavsson skriver om vad som händer, och inte händer, efter att hjärtat stannat.

Publicerad: 25 november 2021, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: Rikard Berglund


Ämnen i artikeln:

Hjärt-lungfondenKolTransplantation

42 personer. Så många står i kö för en lungtransplantation i Sverige, enligt siffror från oktober i år. Och deras väntan riskerar att bli lång. Det kan ta månader till år innan patienten får det där livsavgörande telefonsamtalet från vården. Om samtalet ens når fram i tid.  

Det finns flera bakomliggande orsaker till en lungtransplantation. Både lungfibros och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, är vanliga diagnoser i sammanhanget. Numera möter svensk vård även patienter som fått sina lungor förstörda efter en infektion av covid-19. Hittills har sex sådana patienter lungtransplanterats i Sverige. Och fler lär det bli, varnar svenska experter. 

Vid organdonation är DBD, donation after brain death, sedan länge rutin i Sverige. Dessa donatorer har utvecklat total hjärninfarkt efter en hjärnskada. Cirkulationen och syresättningen till organen hålls fortfarande i gång med respirator. 

Nu införs en annan donationsform som ett komplement till DBD. Det handlar om DCD, donation after circulatory death, där total hjärninfarkt utvecklas till följd av att hjärtat stannat. I dessa fall sker donation efter att respiratorn kopplats bort. Just lungor klarar syrebristen som uppstår relativt bra och fungerar därför väl för DCD.

Med donation efter cirkulationsstillestånd som ett komplement ökar antalet donatorer. Därmed kommer fler som väntar på nya lungor att få det där livsavgörande telefonsamtalet. 

DCD välkomnas med öppna armar av många inom vården. Men införandet väcker också oro. En överläkare jag talat med – som länge arbetat inom intensivvård – påpekar att patienten inte hinner utveckla total hjärninfarkt under väntetiden som föregår donationsoperationen. 

I svenska DCD-protokollet finns en så kallad no touch-period på fem minuter som startar när cirkulationen upphört. Under dessa minuter får patienten inte vidröras utan endast observeras. Om varken andningsrörelser eller cirkulation registrerats under väntetiden fastställs döden med indirekta kriterier. 

Total hjärninfarkt kan inte utvecklas på bara fem minuter, menar överläkaren som får mothugg av en thoraxkirurg som påpekar att det visst är möjligt. 

Sista ordet är sannolikt inte sagt i den debatten. Under tiden fortsätter DCD att införas på bred front och sakta men säkert målas kartan om för organdonation i Sverige.

 

Plus och Minus

Plus: Nästa års upplaga av Svenska Lungkongressen blir ett fysiskt möte som går av stapeln i Malmö mellan 27 och 29 april.

Minus: Att kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, fortsätter att ta många liv. I fjol dog 2 839 personer av sjukdomen i Sverige, enligt Hjärt-lungfonden.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Maria Gustavsson

Reporter

maria.gustavsson@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev