Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag30.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Lotta Fredholm: Enbart vita bilder gav upphov till ny hudatlas

Läkarstudenten Malone Mukwende förvånades av att kurslitteraturen nästan uteslutande visade hur hudförändringar såg ut hos människor med vit hud.

Publicerad: 16 November 2020, 06:30

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Lotta Fredholm.


Huden är vårt största organ och dessutom unikt eftersom det går att se med blotta ögat. Via olika förändringar som syns i huden går det också att avslöja sjukdomar, även sådana som pågår dolt inuti kroppen. Att inte få öva sig i att bedöma annan hud än vit kan därför göra det svårare att upptäcka viktiga tecken på sjukdom. 

En erfaren hudläkare beskrev för mig att beroende på hur mörk huden är kan olika hudförändringar manifestera sig på mycket olika vis. Ju mörkare hudton, desto mörkare är exempelvis vanliga födelsemärken. Men även när det gäller sjukdomar, som cancerformen basaliom, finns skillnader. Hos personer med nordisk hud är de vanligen rosaröda i färgen, medan en person med den hudton som är vanlig i södra Europa även får basaliom med inslag av blåsvart eller blågrå färg.  

Läkarstudenten Malone Mukwende vid St Georges University of London förvånades av det faktum att kurslitteraturen nästan uteslutande visade fotografier på hur olika slags hudförändringar såg ut hos människor med vit hud. Så enhetliga är dock inte patienterna i dag, vare sig i Storbritannien eller i Sverige. 

För att råda bot på denna brist samlade han, tillsammans med sina lärare Margot Turner och Peter Tamony, in en bredare och mer representativ repertoar av bilder. I en intervju berättar läraren Peter Tamony att eftersom en rad hudsymtom ser så annorlunda ut, beroende på hudfärg, kan okunskap förhindra att en allvarlig sjukdom upptäcks i tid. Ett exempel är Kawasakis sjukdom, en multisysteminflammation hos små barn som kan påverka hjärtat. På vit hud får patienten klarröda utslag, medan en person med svart hud i stället får knottror, liknande gåshud. ”Det innebär att en vit person har större chans att komma in till sjukhus, medan den med brun eller svart hud riskerar att rådas att stanna hemma”, sa han.

Det finns fler exempel på när hudens färgton – eller förändringar i denna – har stor betydelse. Vid covid-19 är en fråga till människor som ringer till Sjukvårdsupplysningen om de är ”bleka eller om läpparna blir blå”, vilket signalerar dålig syresättning. Men den som i grunden har mörkare hud får inte så tydliga tecken, och kan av misstag rådas att stanna hemma trots att syrgasbehandling kanske skulle behövas. Enligt vad Peter Tamony sa i intervjun kan felaktiga råd möjligen ha bidragit till att dödligheten i covid-19 varit högre hos svarta i Storbritannien. 

Boken som de tre till slut skrev heter Mind the Gap: A handbook of clincal signs in Black and Brown skin och väckte stor uppmärksamhet när den kom ut i maj i år. Så pass stor, att den från augusti finns tillgänglig som gratis e-bok på nätet. Den som känner att det möjligen finns ett kunskapsglapp att överbrygga, kan nu enkelt öva sig på att känna igen hur hudmanifestationer ser ut över hela färgskalan.  

Här finns e-boken: https://www.blackandbrownskin.co.uk/mindthegap

 

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Lotta Fredholm

Reporter

Lotta.fredholm@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev