Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Europas ­cancer­vård botar allt fler

Publicerad: 25 mars 2009, 07:12

Patienter som diagnostiserades med lung- eller kolorektal­cancer i Europa i slutet av 1990-talet hade större chans att botas än om diagnosen ställdes i slutet av 1980-talet.


Andelen lungcancerpatienter som botades ökade från 6 procent till 8 procent. För kolorektal cancer ökade andelen från 42 procent till 49 procent. Värt att notera är att dessa siffror endast beror på en mer effektiv vård. Hur tidig diagnos påverkar överlevnaden är inte inräknad.

Totalt sett botas störst andel manliga cancerpatienter i Island, medan Frankrike och Finland ligger bäst till när det gäller vården av kvinnliga cancer­patienter. Andelen botade är 47 respektive 59 procent­. Sämst placerad är Polen med 21 procent botade män och 38 procent botade kvinnor.

För prostatacancer finns ett tydligt samband mellan andelen botade patienter och hur flitigt PSA-tester används. I Frankrike botas 60 procent av patienterna medan endast 14 procent i Danmark botas.

Samtidigt visas att den totala dödligheten i prostatacancer i Danmark inte är högre än i andra länder i norra Europa.

Detta, tillsammans med mycket annan jämförande data, publicerades i den så kallade Eurocare 4-studien den 23 mars (European Journal of Cancer 2009;45:901-1094).

Det är högintressant läsning.

Öppna jämförelser inom landet och internationella jämförelser är värdefulla medel för att ytterligare förbättra cancervården här hemma och i övriga Europa.

Per Gunnar Holmgren
chefredaktör

Vad ska utbildning vara bra för?

Regeringen har lagt fram en proposition där verksamheten på den avmonopoliserade apoteksmarknaden regleras. Propositionen är i många stycken hålig som en schweizerost – med viktiga besked helt utelämnade. Ett besked som däremot gavs gällde de läkemedelsansvariga på våra framtida apotek. Det ska räcka med receptariekompetens, menar regeringen.

Regeringen resonerar visserligen om behovet av kvalificerad farmaceutisk kompetens. Och resonemanget tycks logiskt landa i slutsatsen att det ska vara apotekare som är läkemedelsansvariga på de nya apoteken. Apotekarna har otvivelaktigt den längsta och bästa utbildningen för att garantera en hög nivå på säkerhet och farmaceutisk kompetens. Men just när resonemanget ska landa gör regeringen en kullerbytta.

Apotekarnas kompetens efterfrågas inte längre. Det ”räcker” med att vara receptarie.
Men varför ska vi då ha en utbildning som ger mer kunskaper än receptarieutbildningens? Och var borde den kompetensen efterfrågas – om inte just på apoteken?

Det är dags för regeringen att tänka om. Ange som krav att varje apotek måste ha en apotekare som läkemedelsansvarig. Det är ett krav som ingen borde kunna argumentera emot.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev