Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Carl-Magnus Hake: Fler kolesterolmätningar kan hägra för sjukvården

Publicerad: 25 november 2014, 08:40

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


De senaste dagarna kan inte ha varit lätta för alla tvivlare på att högt kolesterol är farligt för hjärtat. Först kom en studie i New England Journal of Medicine som kopplade förekomst av genetiskt defekta kolesteroltransportörer i tarmen till lägre kolesterolnivå och halverad risk för kranskärlssjukdom.

Och måndags i förra veckan presenterades resultaten från den länge väntade studien Improve-it. De visar att farmakologisk blockad av samma transportprotein minskar risken för hjärtinfarkt och stroke. En del tvivlare på kolesterolhypotesen kanske inte tar till sig vetenskapligt evidens så lätt, men nu känns diskussionen rätt avslutad.

Resultaten i Improve-it är kanske främst viktiga ur vetenskaplig synvinkel. De pekar på att det finns en poäng att pressa ner kolesterolet och det oavsett om läkemedlet är en statin eller heter ezetimib. Det har tidigare spekulerats i att den goda effekten av statiner åtminstone till en del beror på andra verkningsmekanismer än minskad kolesterolsyntes. Nu vet vi att alltså kolesterolnivån är viktig.

Ezetimib har fram tills nu varit ett ifrågasatt läkemedel, allt sedan dåvarande tillverkaren Schering-Plough anklagades för att mörka resultat om utebliven effekt på ateroskleros. När resultaten i Improve-it blev offentliga antar jag att personalen på MSD fick fira med minst en tårta.

Effekten var förvisso måttlig. Men då tillägg av ezetimib inte verkar ge några ytterligare biverkningar under hela sju års behandling borde risk-nyttaekvationen vara solklar. För patienterna blir det inte svårare att ta ett läkemedel om ezetimib, som i USA, kombineras med statin i samma tablett. Och kostnaden lär bli överkomlig, åtminstone då ezetimib blir generiskt år 2017.

Även om resultaten först måste publiceras för att kunna skärskådas ordentligt verkar det alltså sannolikt att de kommer att påverka rekommendationer för sekundärprevention efter akut kranskärlssjukdom.

Sjukvården kan komma att behöva mäta kolesterol mer frekvent. Och då resultaten var särskilt tydliga hos diabetiker förefaller de vara en grupp där ezetimib kan komma att lyftas fram. Frågan är hur man ska se på majoriteten av patienterna i studien, de som inte hade diabetes. Allmänläkaren Anders Hernborg har så klart en poäng (se artikelkommentar här) när han påpekar att skyddseffekten där var mycket blygsam och inte statistiskt signifikant.

Resultaten i Improve-it piskar även upp förväntningarna på den nya typen av förmodat mycket dyra kolesterolsänkare som heter PCSK9-hämmare. De har en kraftfull effekt på LDL-kolesterolnivån genom att öka upptaget av LDL-kolesterol i levern. Flera läkemedelsföretag testar dem nu i fas 3-studier.

För att återknyta till diskussionen om kolesterol är farligt eller inte, så är det tidigare visat att personer som saknar funktionsdugligt PCSK9-protein och därmed har lägre LDL-kolesterolnivåer också mer sällan får kranskärlssjukdom. Men huruvida detta går att åstadkomma på farmakologiskt väg återstår att visa, liksom om behandlingen är säker och främst kanske inte har några neurokognitiva biverkningar.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev