Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Carl-Magnus Hake: Från ung stjärna till nedgörande kritik från Nobelpristagare

Publicerad: 18 mars 2014, 15:42

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Det tycktes vara en vetenskaplig sensation att svaga syrabad kunde trolla fram stamceller från fullt utmognade kroppsceller. När metoden först beskrevs i januari hyllades den av forskare runt om i världen som ett enkelt och potentiellt banbrytande sätt att ta fram individspecifika stamceller. Och den unga forskaren Haruko Obokata, som var förstanamn på de två arbetena i Nature, blev över en natt en omsusad stjärna i hemlandet Japan.

Men när andra forskare granskade och försökte upprepa försöken dök det snabbt upp olika frågetecken kring Stap-cellerna, som de nya stamcellerna döptes till. I fredags tillkännagav så Riken Center for Developmental Biology, det forskningsinstitut där Haruko Obokata är verksam, att man rekommenderat författarna att dra tillbaka de två artiklarna. Detta efter en granskning där man hittills funnit fel i två foton och figurer. Möjligen kan det tyckas vara en stark reaktion, men uppenbarligen har granskarna på Riken en känsla för vart resten av utredningen barkar.

Institutet har utfärdat flera ursäkter för den uppkomna situationen och på fredagens presskonferens beskrevs Obokata i nedvärderande ordalag som slarvig och omogen av Rikens rektor, Nobelpristagaren Ryoji Noyori. Det sades att hon blivit avstängd från lärosätet och inte mådde bra. Bara någon dag senare kom det uppgifter om att Haruko Obokata nu ville dra tillbaka hela sin avhandling om stamceller från universitetet i Waseda.

Ännu så länge finns inget bevis för direkt fusk. Flera av forskarna, inklusive Obokata, ska också vidhålla att resultaten är äkta. Och en av nyckelfigurerna bakom forskningen, Harvardprofessorn Charles Vacanti, ser ännu ingen anledning att dra tillbaka studierna.

Så kan man verkligen ta fram Stap-celler genom en lätt pH-sänkning i omgivningen? Den frågan vill nu många ha svar på. Men om det inte rör sig om avsiktligt bedrägeri så förefaller det märkligt hur ett helt forskarlag, med bland andra den framstående kloningexperten Teruhiko Wakayama, skulle ha duperat sig självt att tro på resultaten om de nu inte är äkta.

Att det hittills inte gått att reproducera fynden är kanske ännu inte en jättestor sak. Sådana här experiment kan ta tid att fungera från ett laboratorium till ett annat, och de flesta försöken att upprepa resultaten har utgått från andra typer av celler än vad som användes i de ursprungliga försöken. Men dessa misslyckanden är ändå problematiska så till vida att enkelheten med metoden åtminstone framstod som en av de viktigaste poängerna.

Hur den här historien än slutar lär den ge bränsle till diskussionen om i vilken utsträckning man kan lita på biomedicinska resultat som publiceras i den vetenskapliga litteraturen. Den har mycket riktigt redan använts av forskare som förespråkar större systematiska satsningar på att reproducera olika forskningsresultat.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News