Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Petra Hedbom: Gungor, karuseller och balansen dem emellan

Publicerad: 27 juni 2018, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Efter fyra dagar, 5 000 abstracts, 14 000 deltagare och otaliga kycklingwraps stod det klart att det inte var de nya substanserna eller diagnostiska markörer som låg på folks läppar. I stället var det en ny läkemedelsklass för ett annat område som fick det att bubbla på årets reumatologikongress Eular i Amsterdam.

Det var de så kallade immuncheckpointhämmarna, preparat som smått revolutionerat behandlingen vid bland annat malignt melanom och lungcancer. På ett snillrikt sätt bidrar de till en aktivering av immunförsvaret och gör att tumören kan bekämpas mer effektivt. I stora drag det motsatta mot vad man vill göra med immunförsvaret när man behandlar en autoimmun sjukdom. Det man tar igen på gungorna förlorar man i karusellen.

Reumatologer har redan börjat möta dessa patienter, som drabbats av olika reumatiska symtom efter behandling med nya cancerläkemedel. Alla är överens om att de blir fler i takt med att användningen av immuncheckpointhämmarna breddas.

Årets Eular blev ett tillfälle att på internationell nivå lyfta frågan om hur dessa patienter ska bemötas och behandlas. Att sätta in antireumatiska läkemedel till personer som behandlas med dessa cancerpreparat, blir ju som att gasa och bromsa på samma gång, som en läkare beskriver det. Nästa fråga är vad som händer när patienter som behandlas för en reumatisk sjukdom också drabbas av malignt melanom. Hur balanserar man behandlingen rätt? Svaret lär dröja men kunskap och dialog var påtagligt efterfrågade under årets möte.

Det har också funnits en oro för att de biologiska läkemedel som används vid behandling av reumatiska sjukdomar kan öka risken för cancer. Här var forskningsresultaten mer positiva då bland annat TNF-hämmare, enligt studier, inte verkar ge en ökad risk för malignitet. Även för jak-hämmarna presenterades lugnande data, men uppföljningstiderna är så pass korta, runt ett halvår, så det kommer att ta sin tid innan någon vågar dra en lättnadens suck.

Gissningsvis blir det kommande året fyllt av både toppar och dalar vad gäller nya upptäckter. Precis som den bergochdalbana som kongressen liknades vid under den avslutande high light-sessionen.

Plus: En genomgående hoppfull stämning under kongressen där många lyfte fram samarbete över professionsgränserna för att ge den bästa vården till patienterna.

Minus: Att under en pressträff med forskare, utvalda för att presentera framstående arbeten, kalla kvinnliga deltagare för ”girls” och sedan själv besvara de frågor man ställer till dem. Ett riktigt uselt beteende av en av kongressens ledande män. Skäms.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Petra Hedbom

Teamledare

petra.hedbom@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev