Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Sara Heyman: Hierarkier gör vården ineffektiv

Publicerad: 24 oktober 2018, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Vi satt i expeditionen och samtalade om en patient, avdelningsläkaren och jag, som var patientens ansvariga sjuksköterska. Jag ställde en fråga om ­dosering av ett läkemedel, men blev avbruten då en annan läkare kom in i rummet.

Trots att han måste ha hört att jag var mitt i en mening, riktade han sig till avdelningsläkaren utan att vänta. Avdelningsläkaren vände på huvudet. Hon lät kollegan fortsätta ställa sin fråga, som gällde en patient på en annan avdelning. Frågan var på inget sätt akut. Ändå fortsatte samtalet ­mellan de båda läkarna i lugn takt rörande den andra patienten ­under flera minuter, med min halva fråga hängandes i luften.

Jag borde förstås rest mig upp och protesterat. Jag kunde inte gärna gå och ta itu med annat, ­eftersom det jag behövde göra allra först var att ställa i ordning det läkemedel vars dosering ännu inte var beslutad. Dessutom visste jag att avdelningsläkaren skulle vara hopplös att få tag på lite senare. Så jag satt kvar, och bet mig i tungan.

Små saker kan ge de tydligaste signaler om hierarkierna på en arbetsplats. Här var det: ett samtal mellan två läkare går alltid först. En sjuksköterska får vänta. Min tid var inte lika mycket värd. Jag skulle vilja dra det till: Så här får du räkna med att bli bemött, att du utan ursäkt kan bli avbruten, om du är sjuksköterska på den här avdelningen.

Det här leder inte bara till förbannade och osynliggjorda personalgrupper. Det leder till arbetsmiljöproblem och en ineffektiv vård. Givetvis är det inte så här överallt. Men det finns på alltför många ställen.

De osynliga gränserna i sjukvården går i flera riktningar. En kvinna som vill bli neurokirurg, en man som vill bli barnmorska, en sjuksköterska som protesterar mot att bli avbruten eller en undersköterska som slår sig ner vid läkarnas fikabord, är alla normbrytare.
Sociologen Gerd Lindgren, som studerat relationer bland vård­personal på 1990-talet, har beskrivit hur de olika yrkesgrupperna ”hjälps åt” att bibehålla uppdelning och maktstrukturer, genom att upprätthålla och värna olika inbördes kulturer. Det kan kännas igen än i dag, trots en avsevärd modernisering av sjukvården i övrigt.

Det behövs fler som bryter mot sjukvårdens stelbenta normer. Då skulle förmodligen många sjukhusavdelningar bli roligare och mer ­stimulerande arbetsmiljöer. Det är på tiden att ambitionen att vara en modern verksamhet börjar genomsyra hela sjukvården. ≈

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sara Heyman

Teamledare – nyheter

sara.heyman@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev