Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag27.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Petra Hedbom: Hjärta blev snackis på diabeteskongress

Publicerad: 24 September 2019, 12:49

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Det är nog inte ofta som samma vetenskapliga publikation anses banbrytande inom två skilda fält. Men när resultaten om att diabetesläkemedlet dapagliflozin minskar risken för hjärt-kärlsjukdom hos patienter även utan diabetes med etablerad hjärtsvikt blev det så.

De resultaten ledde till sus i salongerna både när europeiska kardiologföreningen ESC hade sitt möte i början av september och nu vid förra veckans diabeteskongress i Barcelona.

Nu hänger ju dessa båda metabola sjukdomar tydligt ihop. Att mota den kraftigt förhöjda risken att drabbas av hjärt-kärlkomplikationer som kommer med typ 2-diabetes är oerhört viktigt. En risk som också tycks vara förhöjd vid typ 1-diabetes, enligt svensk forskning.

Kopplingen mellan disciplinerna blev extra påtaglig när de färska hjärt-kärlriktlinjer som ESC publicerat nyligen tillsammans med den amerikanska motsvarigheten ADA, blev en stor snackis på diabeteskongressen. I dem står det nämligen att alla patienter med typ 2-diabetes och etablerad hjärt-kärlsjukdom eller med hög risk för hjärt-kärl sjukdom, ska behandlas med en GLP1-analog eller SGLT2-hämmare först. Alltså före metformin.

Att metforminet skulle puttas ner från sin trygga förstaplats har inte mötts med klang och jubel från diabetologhåll. Under EASD-kongressen var det många experter som menade att tiden inte alls är mogen för tronskifte, främst för att det ännu inte finns evidens att det är rätt väg att gå. Förutom en avvaktande inställning från diabetesprofessionen finns det hälsoekonomiska skäl som gör att kardiologiriktlinjerna troligen inte få så stor genomslagskraft i Sverige. I alla fall inte än.

Men i och med en svensk randomiserad registerstudie, som precis dragit igång vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, kanske läget ändras. Forskarna ska låta patienter med typ 2-diabetes få antingen metformin eller dapagliflozin. Över 4 000 patienter i hela landet ska följas i fyra år med avseende på dödsfall­ och komplikationer i form av till exempel hjärtsvikt, stroke och njurskador.

Något som annars fångade mitt intresse var en studie av en smart insulinpenna som registrerar när och hur mycket insulin patienten har tagit. Ett oväntat fynd var att patienterna missade i snitt 25 procent av sina måltidsdoser av insulin. Av glömska eller en medveten handling vet forskarna inte, men både studiedeltagare och forskningsledare blev förvånade.

För även om användningen av insulinpumpar ökar så är det trots allt 75 procent av alla vuxna med diabetes typ-1 som använder penna. Tillsammans med kontinuerlig glukosmätning kan liknande pennor bli ett bra stöd för öka kontrollen av behandlingen.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Petra Hedbom

Reporter

petra.hedbom@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev