Maria Gustavsson: ”Ingen kvinna förtjänar en kall plastpinne”

Tokroligt. Så uttryckte sig en läkare om vårdens skiftande utbud av vaginalstavar. Det visade sig vara en rätt träffande beskrivning. Skrattretande kan man också kalla bilden som framträder. Eller bedrövlig, i alla fall på vissa håll. 

Att öva med en vaginalstav är ett måste för många kvinnor som strålbehandlats i bäckenregionen, exempelvis vid livmoderhalscancer och analcancer. De höga stråldoserna skadar slemhinnorna i underlivet och orsakar ärrbildning. Risken finns att slidslemhinnorna växer ihop helt eller delvis under läkningsprocessen, om man inte övar med en vaginalstav i förebyggande syfte. 

Helst ska den börja användas redan några veckor efter avslutad strålbehandling. Den första tiden ska övningarna utföras dagligen, och därefter räcker det oftast med ett par gånger i veckan. Rekommendationen är att fortsätta i åtminstone två till tre år.

Om jag själv vore en cancerpatient skulle valet av vaginalstav vara enkelt: ge mig en mjuk och skonsam variant, tack. Men vilken stav kvinnorna får är ett lotteri – om de ens får en vill säga. 

Ibland måste nämligen patienten själv punga ut för sin vaginalstav. Exempelvis kostar en variant i plexiglas 225 kronor vid en klinik i södra Sverige. Det är inte heller ovanligt att vården förser dessa kvinnor med vaginalstavar av hårda material och som tillverkats i en mekanisk verkstad. 

Den som inte lockas av tanken på en stum plaststav i sitt ärrade underliv kan självklart ta saken i egna händer och beställa mjukare varianter i medicinskt silikon. Men då får man betala en del. Ett tvåpack från ett välkänt märke kostar från 1000 kronor och uppåt. En säkert kännbar summa för någon som kanske redan är sjukskriven till följd av sin cancer.

Den kostnaden slipper patienter på vissa håll i landet, som tur är. I de norra delarna får kvinnor som strålbehandlats i bäckenet vaginalstavar av medicinskt silikon helt gratis. Så är även fallet i de mellersta regionerna, och här skickar man ofta med patienten en förpackning glidmedel också. 

Vilken slags vaginalstav du får ska inte hänga på din hemadress. Något behöver göras åt den här skeva och orättvisa tillgången på mjukare stavar.

För ingen ska behöva föra upp en hård och kall plastpinne i sitt strålskadade underliv. 

Läs också: Orättvist för kvinnor med ärrade underliv