Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Carl-Magnus Hake: Ingen tjänar på överdrifter om ojämn hjärt-kärlhälsa

Publicerad: 23 April 2018, 15:02

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Nu har det hänt igen att missledande uppgifter om ojämlik vård spridits av ”tunga” organisationer. I dag skriver bland annat företrädare för Hjärt-lungfonden på DN-debatt om de hälsoklyftor som finns inom hjärt-kärlområdet. Första meningen i ingressen anslår tonen: ”Risken att dö i hjärt-kärlsjukdom är nästan sju gånger högre för svenskar med låg utbildningsnivå”. Denna uppgift fick undertecknad att gå till källan, den näst senaste rapporten om folkhälsans utveckling från Folkhälsomyndigheten. Där finns en tabell varifrån debattörerna hämtat uppgifter om dödstal i cirkulationsorganens sjukdomar. Problemet, visar det sig, är att dessa siffror inte är åldersstandardiserade.

Att dödstalen är sju gånger högre bland dem med förgymnasial utbildning än dem med eftergymnasial beror på att bland de äldre i dag är de med låg utbildningsnivå överrepresenterade och detta påverkar dödstalen, upplyser epidemiologen och utredaren Karin Engström på Folkhälsomyndigheten.

Den korrekta (åldersstandardiserade) siffran är att dödstalen i cirkulationsorganens sjukdomar är 68 procent högre bland de lågutbildade än högutbildade. Det är en klar skillnad – och den är illa nog – men den är långt ifrån så hisnande hög som förespeglades på DN-debatt.

Tyvärr använder skribenterna den felaktiga siffran på ett lite bedrägligt sätt. Först konstaterar de att personer med lägre utbildning insjuknar oftare i ”sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och diabetes”. Med referens till den påstådda sju gånger högre risken att dö i hjärt-kärlsjuksom skriver de sedan: ”Ännu större blir skillnaden om man tittar på antalet avlidna [...] bland de 1,3 miljoner svenskar som enbart har en grundskoleutbildning jämfört med de som är högskoleutbildade.”

Här kan läsaren alltså förledas att tro att de med låg utbildning får sämre vård som leder till mycket högre dödlighet och i artikeln ges också fler exempel på hur den sekundärpreventiva vården efter hjärtinfarkt är ojämlik.

I likhet med när Cancerfonden häromsistens var ute med förvisso ännu mer vilsledande uppgifter om ojämlik cancervård kan den här typen av inlägg bidra till att cementera en väl pessimistisk bild av svensk sjukvård. Det tjänar ingen på.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev