torsdag30 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

”Jag vill kunna ordinera rolig aktivitet på recept”

Publicerad: 24 mars 2017, 10:39

Henrik Widegren, foniater vid Skånes universitetssjukhus. Foto: Petter Arvidson/Bildbyrån


För drygt tio år sedan satt 20 försöks­personer i en mörk biograf i Baltimore. Man visade öppningsscenen i filmen Rädda menige Ryan. En intensiv, hyperrealistisk skildring av krig. Detta gjordes för att framkalla stress. Efter en halvtimme gjordes ett ultra­ljud och man kunde mäta hur över­arms­artären hade dragit ihop sig och blodtrycket steg.

Några dagar senare satt samma försökspersoner på bion igen. Men nu fick de i stället se en halvtimme av komedin Den där Mary. Ni minns, Cameron Diaz hår står med ”hårgelé”. Efter att folk hade skrattat gjordes ett nytt ultra­ljud som visade att artären nu hade vidgat sig. Blodkärlen hade slappnat av och blodtrycket sjunkit. Skratt hade alltså samma effekt som vissa blodtrycksmediciner (Miller et al 2006).

På en annan hjärtklinik i USA skickade man ut psykologiska personlighetsenkäter till 300 patienter med hjärt-kärlsjukdom. När man jämförde patienternas svar med en kontrollgrupp av friska personer, såg man att patienterna med hjärt-kärlsjukdom skrattade signifikant mindre under vardagsaktiviteter, vid överraskningar och i sociala sammanhang (Clark et al 2001).

En av vår tids stora hälsoproblem är utmattningsdepression. Man tror att en av orsakerna är att kronisk stress leder till konstant förhöjda nivåer av stresshormonerna kortisol och adrenalin. Grekiska hjärt­läkare visade att skratt sänker nivåerna av bland annat kortisol (Vlachopoulos et al 2009). Det var ju bra att man gjorde studien 2009, för att genomföra en skrattstudie i Grekland i dag känns svårare …

Det här är bara ett fåtal av alla studier som visar att kroppen mår bra av att skratta. Men är det då hälsosamt att skratta åt allt? Ja. Kroppen tycks inte göra skillnad på orsaken till att vi skrattar. Om det är slapstick, dåliga ordvitsar, subtil satir, prutthumor eller skratt­yoga verkar inte spela någon roll. Skrattet i sig är hälso­samt!

En annan fråga är: Kan man skratta åt allt? Efter min förra krönika har jag brottats med den frågan. Min personliga över­tygelse är dock att skratt alltid är positivt. Ett hälso­tecken. Humorn är det första som försvinner vid stress. Om man kan skratta åt ett problem är det ett tecken på att man har distans till det. Då kan man se problemet utifrån och, tror jag, fatta bättre beslut. Definitionen av en fundamentalist? En person som inte kan skämta om sin sak.

Sverige är bra på friskvård. Arbets­givare subventionerar motionslopp och gymkort. Vi peppar rökare att sluta och överviktiga att gå ned i vikt. Inom sjukvården kan vi sedan länge ordinera fysisk aktivitet på recept (FaR).

Jag föreslår att vi även börjar med att stimulera roliga aktiviteter! Arbetsgivare bjuder på biljetter till komedier. Regionerna subventionerar biljetter till ståuppklubbar och humorfestivaler. Jag vill kunna ordinera rolig aktivitet på recept (RaR). Tänk vilken dröm att få skriva receptet ”Buskis 2 ggr/vecka i 3 månader” i stället för ”Amlodipin 10 mg resten av livet”.

HENRIK WIDEGREN

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev