Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Carl-Magnus Hake: Karolinskas recept är värt att undersöka närmare

En observation är att vissa universitetssjukhus tycks ha klarat en del icke-akut vård klart bättre än andra under pandemin, skriver Dagens Medicins vetenskapsredaktör Carl-Magnus Hake.

Publicerad: 20 maj 2021, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dagens Medicins vetenskapsredaktör Carl-Magnus Hake.

Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

Kolorektal cancerUlcerös colitCrohns sjukdomCovid-19IBD

En av många undanträngningseffekter under pandemin ventileras i denna artikel. Det handlar om operationer av mer komplex typ för patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, som till exempel skapande av bäckenreservoarer så att patienter kan tömma tarminnehållet genom den normala vägen i stället för att ha en påse på magen. 

Patientgruppen har redan varit lite åsidosatt. I takt med ökat antal cancerfall och att indikationerna vidgats för kirurgi vid kolorektal cancer har det blivit svårare att få operationstider för patienter med godartade tarmsjukdomar. 

De standardiserade vårdförloppen för cancer har även gjort sitt för att bidra till ökat fokus på cancer. Och nu kommer alltså pandemin och gör situationen än värre för dem som behöver kirurgi för sin ulcerösa kolit eller crohn och vars situation inte är livshotande, men väl kraftigt livskvalitetssänkt.

Möjligen typiskt är denna utveckling inget som lett till särskilt mycket klagomål från drabbade när jag sonderar hos patientföreningen Mag-tarmförbundet. ”De accepterar sin lott på ett olyckligt sätt”, som generalsekreteraren Peter Eneroth ­uttrycker det. Förbundets inställning är rimlig – att allas vårdbehov måste beaktas i sjukvården.  

Att cancerpatienter går före är också rimligt, ­men någonstans finns en smärtgräns för hur mycket högre prioriterade sjukdomar får prioriteras innan de totala vårdresurserna måste ökas. Och professionsföreträdaren Mattias Blocks uttalanden om ”katastrof” ger en tydlig signal om att en sådan smärtgräns är nådd, även om en pandemi innebär exceptionella omständigheter.

En observation är dock att vissa universitetssjukhus tycks ha klarat en del icke-akut vård klart bättre än andra under pandemin. Att Karolinska universitetssjukhuset till exempel inte bara lyckats upprätthålla sin hjärtkirurgi utan även en viss ruljans på komplex kirurgi för ­inflammatorisk tarmsjukdom är ett tecken på att man där gör något rätt, vilket måhända kan vara något för andra att studera och eventuellt ta efter.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev