Krönika
Carl-Magnus Hake: Låt debaclet med PSA-testning bli en lärdom
Dagens Medicins vetenskapsreporter Carl-Magnus Hake kommenterar vad vi vet och inte vet om den nya typen av blodscreening för cancer.
Publicerad: 17 november 2021, 07:41
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån
Onekligen är det en intressant utveckling som skett inom området vätskebiopsier för tidig upptäckt av cancer. Med en enkel dragning blod kan det gå att få en signal om en till synes frisk person bär spår av dold cancersjukdom. I en längre artikel berättar Dagens Medicin om det i USA redan lanserade testet Galleri, men det finns flera andra tester i pipeline, där ett som heter Cancerseek är det mest kända.
Gemensamt för alla testerna är att vi än så länge inte vet så mycket om vilken nytta – och problem – de ger i verkligheten. Huvudsakligen finns bara resultat på hur väl testerna känner igen tumörsignaler i blodet hos patienter med redan diagnostiserad cancer, även om det för Cancerseek har gjorts en icke-kontrollerad prospektiv studie av symtomfria kvinnor.
Som med all screening är det inte alla dolda tumörer som man tjänar på att upptäcka. Till en början finns det tumörer som aldrig gett sig tillkänna om de inte hittats i screeningen. Och vissa aggressiva tumörer spelar det inte så stor roll att man upptäcker tidigt. Sedan finns det de farliga tumörerna man verkligen vill hitta tidigt, nämligen de som tack vare screeningupptäckten faktiskt går att åtgärda bättre.
Det är lovvärt att man i Storbritannien nu dragit i gång en jättelik randomiserad studie där en medelålders och äldre allmänhet bjuds in att lämna årliga blodprov, varav hälften kommer att undersökas med Galleritestet. Det är bara en sådan typ av studie som kan ge svar på hur bra blodtest för tidig cancerupptäckt verkligen är.
Frågan är hur lämpligt det är att sälja den här typen av test innan de resultaten är klara och i vart fall med så glättig bild som görs på den officiella webbsidan för Galleritestet. Det är notabelt att där inte nämns något om den potentiella faran med överdiagnostik, att många positiva testresultat kommer vara falska samt att testet har sämre känslighet ju mindre avancerad tumören är, bara runt 17 procent i fallet med de tidigaste tumörerna i stadium I.
Att regeringen redan nu vill ha förslag på hur vätskebiopsier för tidig upptäckt av cancer kan införas i Sverige säger en del om den hajp som finns. Det finns redan ett blodtest för cancer, nämligen PSA-provet. Införandet och den breda användningen av det testet har sannerligen inte varit oproblematisk, sett till all orsakad överdiagnostik av prostatacancer. Här finns lärdomar som nog kan appliceras på de långt mer avancerade test som det nu handlar om.
Dagens Medicin kommer att följa utvecklingen framöver. Inte minst kan det bli intressant att se hur de här testerna kan fungera utanför den specifika sceeningsituationen, till exempel som understödjande diagnostik av patienter som söker för olika symtom som skulle kunna skvallra om cancer. Möjligen kan de snabbare styra in på cancer eller snabbare avstyra det spåret.
Kommentarer
Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Carl-Magnus Hake