Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Carl-Magnus Hake: Listsäsongen är här

Publicerad: 13 December 2013, 11:24

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Nästa vecka lär tidskriften Science publicera sin årliga lista över de tio största forskningsgenombrotten. Förra året var det upptäckten av Higgsbosonen som inte otippat toppade den listan. I år tror jag att kloningen av mänskliga celler hamnar högst, möjligen med de här kontroversiella fynden om människans stamträd som främsta konkurrent.

Kloningen av mänskliga celler har jag själv rankat som tvåa på Dagens Medicins lista över de tio viktigaste medicinska studierna under det gångna året, bara slagen av den monumentala kartläggningen av ohälsa i världen som heter GBD2010.

Jag misstänker att två andra studier på min lista också ligger bra till på Science dito, nämligen de om att hjärnan skulle renas under sömnen och betydelsen av tarmfloran  för svältsjukdomen kwashiorkor. En fjärde kandidat borde vara den här spektakulära metoden som gör mushjärnor genomskinliga.

Ytterligare en lista som publicerades i veckan var det amerikanska kliniska onkologisällskapets redogörelse för framsteg inom cancerforskningen. Det är nionde gången som Asco gör en sådan sammanställning och i år tar man upp sammanlagt 76 framsteg, vilket är en liten minskning från förra året.

Det är lite synd att Asco inte längre på ett tydligt sätt pekar ut vilka av alla framsteg som organisationen anser är viktigast – det hade definitivt hjälpt listan att få större genomslag. Att dödligheten i livmoderhalscancer kan minska kraftigt bland kvinnor i Indien genom ättikscreening är just ett sådant framsteg som borde ha lyfts fram bättre.

Asco kunde också tonat ner retoriken en smula. Jag är tveksam till om alla de 76 framstegen i cancerforskningen verkligen är exempel på ”enastående utveckling”. Att manliga läkare som lottats till att äta dagliga multivitaminer kan minska sin risk att drabbas av cancer kanske snarare är ett slumpfynd än ett resultat av kausalitet. Och det är en väl ljus bild att lyfta upp godkännandet av leukemimedlet ponatinib utan att nämna de problem med blodproppsbiverkningar som på senare tid kopplats till läkemedlet.

För övrigt är det många andra av Ascos framsteg som Dagens Medicin har berättat om tidigare, till exempel här, här, här, här, här, här, här, här och här.

Stay tuned for 2014!

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev