Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

”Människan är inte alltid enkel att göra kompatibel”

Publicerad: 7 november 2014, 12:06

Det är svårt att få ordning på sjukvården. Överblicken fattas, skriver krönikören och distriktsläkaren Katarina Stolt Simfors.


Det finns ingen självklar utsiktspost varifrån man kan orientera sig och kursen tas ut. Nej, i stället får man navigera efter rådande sjökort av aktuell politisk kulör och hoppas att farleden är fri från de värsta grundstötningarna, vilket inte alltid är fallet.

Och så har vi sjukvårdens inneboende tröghet, sade en ekonom till mig. Då blir man lite sur för man gillar inte ordet trög. Men det var ändå intressant. Sjukvården har haft en fantastisk teknisk utveckling men det blir så lite avtryck i effektiviteten, sade ekonomen. Andra branscher är enastående. Där Händer Det Saker, påstod ekonomen. Tänk bara Telecom. Smart phones. Mobiler. Eller tänk Banksektorn. Flytta pengar med ett klick. Kontantlöst samhälle. Och Musikbranschen. Nedladdningsbar musik till vem som så önskar.

Och där står sjukvården likt urtidens koloss, yrvaken, breder ut sig och stelnar till. Långa köer. Otidsenliga datasystem som har upphandlats i stora klumpar. Dessa klumpar är både inkompatibla sinsemellan och eventuella smarta lösningar inom systemen är inte utbytbara eller delningsbara som i vilken annan bransch som helst. Och ja, vi använder fortfarande fax, det enda sättet att snabbt kommunicera skriftligen med distriktssköterskan i hemsjukvården.

Det faxas också mellan vårdcentralen och äldreboendet. Ibland kommer fax­meddelandena fram. Ibland försvinner de i faxing-space. Och jag tänker att området runt faxen på undersköterskeexpeditionen är en tidskapsel som man går in i ungefär som en åldring med post­giro­blanketter och kontanter på bankkontoret.

Enligt ekonomen jag lyssnade på kommer hela sjuk­vården att självdö efter­som allt som inte är snabbt och bra försvinner enligt en naturlag. Långsamt och obskyrt förpassas vi till det förflutna.

Och förresten kommer inte sjukvård och behövas, trodde han. Patienterna sköter hälsan själva via datorer som ställer diagnoser. Folk blir inte sjuka heller på grund av optimalt preventivt arbete. Man får vilka undersökningar man vill, man får veta allt om sin kropp. Man blir nöjd och frisk.

Jag må vara trög men en sak krånglar till alla prognoser, sade jag till ekonomen, och det är patienten själv och hennes kropp och psyke. Vi i vården har erfarenhet där. Människan är dåligt kompatibel med alla datasystem och alla eventuella smarta lösningar inom människan är inte alltid utbytbara eller delningsbara som i vilken annan bransch som helst.

Och det är inte heller konstigt att ju mer pengar vi lägger på sjukvården ju sjukare verkar vi bli. Men det är inte sjukdom som drabbar oss, det är åldrandet. Normalt åldrande i de allra flesta fall. Normalt åldrande kan vi inte bota. Ont i ryggen, ont i leder, nedsatt hörsel, dålig balans, sämre syn. Och behovet av sjukvård ökar, fast på något sätt är vi ju friskare – för vi lever ju längre, eller hur?

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev