Carl-Magnus Hake: Medicinskt genombrott, men är det kostnadseffektivt?

Resultaten för tidig behandling med läkemedlet Zytiga vid spridd prostatacancer var huvudnumret vid årets Asco-kongress. Men det kan nog dröja ett bra tag innan behandlingen införs i svensk sjukvård. Förutom att det först måste till ett godkännande från kontrollmyndigheten EMA krävs också ett klartecken gällande hälsoekonomin.

Här har Zytiga stött på patrull tidigare och det lär inte bli så enkelt denna gång heller. Först måste resultaten mogna så att överlevnadsvinsten bli tydligare. Sedan återstår jämförelsen med dagens billigare behandling med cytostatikumet docetaxel, som är ett alternativ för vissa patienter.

Över huvud taget kan man nog säga att Zytiga fått symbolisera den ojämlika tillgången till nya och dyra cancerläkemedel i Sverige. Det började i maj 2012 när företaget Janssen nekades subvention av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket TLV. Som Dagens Medicin kunde avslöja var det vissa landsting som då helt avstod från att finansisera läkemedlet, medan andra avsatte pengar i sin slutenvårdsbudget.

När landstingen senare kom överens om att erbjuda läkemedlet till ett hemligt pris, så gällde detta fram till i maj 2015 bara för patienter som redan fått cytostatika. Patienter som inte tålde cytostatika fick betala med egna pengar om de skulle få chans till behandling.

Det är bara att hoppas att landstingen, TLV och Janssen kan komma överens om en relativ snabb lösning i fallet med tidigarelagd behandling med Zytiga. För de nya resultaten från årets Asco-kongressen är utan tvekan ett genombrott. I Stampede-studien pekar siffrorna på att patienter med metastatisk sjukdom får en ökad medianöverlevnad från 3,5 år till 6,5 år, enligt försteförfattaren Nicholas James.

Om detta av någon anledning inte faller ut väl i en kostnadseffektivitetskalkalkyl så återstår det att vänta till 2022 då patentet på läkemedlet går ut och marknaden öppnas för billiga generiska kopior.