Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Carl-Magnus Hake: Naiv syn på samarbeten med läkemedelsindustrin

Publicerad: 22 augusti 2018, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Patientföreträdare får alltmer makt i vården. I det perspektivet tycker jag att Dagens Medicins granskningar av samarbeten mellan läkemedels­företag och patientföreningar, se nr 38/17 och 24-25/18, visar på en naiv syn i vissa läger.

När det gäller Roches ”konsult­resor” till europeiska huvudstäder för rådsmötet IEEPO har många svenska patientföreträdare, där­ibland vårdmakthavare enligt Dagens Medicins årliga lista, inte känt till hur regelverket är utformat. Den välkända regeländringen att industrin inte ens får delfinansiera resa och logi när vårdpersonal åker på kongress utomlands borde rimligen få patientföre­trädare att reflektera över om det är ok att industrin helt bekostar sådana resor för patienter, inklusive hotell, mat och ett helt föreläsningsprogram.

Det framstår också som märkligt att förbundet Neuro inte skulle ha ”någon vinning överhuvudtaget” av att deras kanslichef får åka på kongress och träffa patientrepresentanter från hela världen, vilket hävdas i artikeln här. Vidare har jag svårt att tro att Informationsgranskningsnämndens fällning av resorna till IEEPO i Aten skulle försvåra framtida samarbetsprojekt, vilket också hävdas. Upplägget med resorna framstår som rätt konstruerat, där olika patientföreträdare underligt nog har helt olika syn på syftet. Utlandsresor är också trots allt ganska ovanliga typer av samarbetsprojekt mellan industri och patientföreningar. Håller man sig bara till det ändå ganska tillåtande regelverket ska det nog gå bra.

Industrins pengar anses av vissa föreningar som nödvändiga för att ”nå ut”. Men frågan är så klart känslig. Vissa patientföreningar avstår i stort sett helt för att deras oberoende inte ska kunna ifrågasättas. Andra låter industrin finansiera en stor mängd projekt, alltifrån informationsfoldrar om olika diagnoser till interna möten för att diskutera intressepolitik.

De senare föreningarna hävdar förstås att de kan göra så utan att påverkas. Jag tror dock att det finns omedvetna mekanismer som gör att man ogärna kritiserar den hand som föder en, till exempel i fråga om prissättning av nya läkemedel. Detta har skildrats ganska nyligen i ett läsvärt reportage i New York Times.

Det är annars välkommet att regelverket för samarbeten mellan patientföreningar och företag nu ska revideras. Kanske kan det nu bli tydligare vad som menas med att industripengar inte får gå till ordinarie verksamhet och att en beroendeställning inte får uppstå mellan parterna. I dagsläget är dessa centrala punkter alltför kortfattat beskrivna i regelverket.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev