Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Carl-Magnus Hake: När inte ens gratis cancermedicin är kostnadseffektiv

Publicerad: 1 juli 2016, 13:11

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Prissättning av läkemedel är inte något av det mest lättbegripliga och allmänintressanta. Men det är ändå lite uppseendeväckande att Dagens Medicins nyhet i veckans papperstidning om myelomläkemedlet Kyprolis (karfilzomib) inte fått någon stor spridning. För nog är det anmärkningsvärt att även om ett företag så skänkte bort ett kostsamt läkemedel så skulle det inte framstå som kostnadseffektivt vid avancerad cancersjukdom.

Så blir nämligen resultatet, enligt TLV:s beräkning, när Kyprolis används i kombination med Revlimid (lenalidomid) och kortison hos patienter som fått återfall eller inte svarar på första linjens behandling. Inte ens med 100 procents rabatt på Kyprolis hamnar kostnaden under 1 miljon kronor på vunnet så kallat kvalitetsjusterat levnadsår. Orsaken är att patienten behöver behandling med Revlimid och kortison också under den extra tid som sjukdomen hålls i schack tack vare tillägget med Kyprolis – och denna basbehandling kostar också pengar.

Att gratis cancermedicin inte är kostnadseffektiv är förstås stötande. Alla parter verkar överens om att här måste till någon slags förändring, jämfört med nuvarande system. Det här var första men sannolikt inte sista gången som ett sådant här fenomen uppträder. Inte minst på myelomområdet är det på gång flera nya läkemedel som kan komma att användas i kombination med en existerande grundbehandling.

Och faktum är att TLV så sent som i går, torsdag, publicerade en hälsoekonomisk bedömning som är mycket snarlik fallet Kyprolis. Den gäller myelomläkemedlet Empliciti (elotuzumab). Även om inte TLV gjort en analys över kostnadseffektivitet vid olika rabattsatser så framstår det som tveksamt om detta läkemedel skulle uppnå en acceptabel kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår ens med mycket hög rabatt, detta som tillägg till Revlimid och kortison.

En tydlig lösning finns dess värre inte på bordet. Möjligen skulle man i den hälsoekonomiska analysen räkna bort kostnaden för basbehandlingen under den ytterligare tid som Kyprolis håller sjukdomen under kontroll. Men samtidigt finns det en poäng att alla TLV:s hälsoekonomiska undersökningar görs på samma sätt och att alla relevanta kostnader för sjukvård tas med.

En annan lösning vore en sorts ”fyrpartsöverläggning” där samtliga företag är med och ger rabatt på priset, alltså även på basbehandlingen. Men också en sådan strategi framstår inte helt problemfri, åtminstone inte enligt Bengt Gustavsson, nordisk medicinsk chef på företaget Celgene som står bakom Revlimid.

Han menar att det kan finnas juridiska hinder kring en risk för kartellbildning om olika företag skulle gå ihop och erbjuda olika rabatter på en marknad där det ska råda fri konkurrens. Detta på samma sätt som det är möjligt för företag att inte gå i dialog om en indikation som ett läkemedel inte har, enligt Bengt Gustavsson.

Den enda ”säkra” lösningen verkar således vara att företagen helt enkelt får lägga fram mer övertygande medicinska data, i det här fallen på överlevnadsvinst, vilket i sin tur leder till bättre kostnadseffektivitet. På så sätt skiljer sig problematiken i de här exemplen inte från många andra fall där det satts hälsoekonomiska hinder för introduktion av cancerläkemedel – nämligen att den fulla nyttan med en ny behandling inte står klar förrän långt efter det att behandlingen fått ett regulatoriskt godkännande.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev