Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag10.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Carl-Magnus Hake: När priset är rätt kan ny teknik explodera

Publicerad: 21 Mars 2018, 10:18

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


När Dagens Medicin Agenda i förra veckan anordnade Sjukvårdens forskningsdag använde forskningsministern Helene Hellmark Knutsson en så kallad faktoid om att det i genomsnitt tar 17 år för att 80 procent av vården ska använda en ny teknologi. Saken är den att det ofta går betydligt snabbare än så.

I veckans nummer av Dagens Medicin (länk kräver Premium) beskrivs till exempel ett på­gående införande av storskalig DNA-sekvensering i cancersjukvården, där mycket av de tänkta tillämpningarna faktiskt ligger i framtiden. För att spetsa till det är tanken alltså att vården brett ska införa en ny teknik på grundval av förhoppningar om vad forskningen ska visa, innan den visat det.

Inom lungcancer, den cancersjukdom där tekniken hittills fått störst användning, tror man att minst två tredjedelar av alla patienter har en drivande tumörmutation som går att behandla, framhåller onkologen Simon Ekman. Men i dagsläget är bara kanske en fjärdedel av dessa mutationer kända. Det är bara att att hålla tummarna för att forskningen relativt snabbt kan hitta en så stor del av de övriga mutationerna och att storskalig sekvensering sedan kan användas för att hitta de patienter där målriktad behandling kan göra nytta.

Vissa små steg har redan tagits i denna utveckling. Från förra årets Asco-kongress rapporterade Dagens Medicin till exempel om en mycket lovande studie där målriktad behandling mot sällsynta förändringar i den så kallade TRK-genen kunde krympa alla möjliga typer av spridd cancer, där­ibland lungcancer.

En anledning bakom att storskalig DNA-sekvensering gått att anamma så snabbt är att kostnaden rasat i takt med ökande prestanda. Att köra en analys med ”NGS” behöver i dag inte kosta mer än vad redan etablerad molekyärbiologisk diagnostik gör, och får man då betydligt högre kvalitet är valet av metod inte så svårt.

Sedan är det en annan sak att prissättningen kommer att se annorlunda ut för de nya behandlingar som kan komma att användas på grundval av vad en storskalig DNA-sekvensering visat. Som bekant är det snarare så att kostnaden för nya cancerläkemedel ökar i takt med ökande prestanda.

Införandet av dessa läkemedel kan säkert dröja lite, men nästan helt säkert kortare tid än 17 år.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev