Carl-Magnus Hake: Nytt perspektiv på Docrates hajpade behandling

Det privata cancersjukhuset Docrates i Helsingfors har väckt viss irritation i svensk ­cancervård, åtminstone i den del som tar om hand patienter med spridd prostatacancer. Kliniken marknadsför sig just nu − igen − med radioreklam riktad till svenska potentiella kunder med cancersjukdom; inga köer, personlig vård och de nyaste behandlingarna är några fördelar med Docrates ­erbjudande till dem som kan betala.  

Hösten 2018 skrev jag en artikel i Dagens Medicin där prostatacancerexperter i Sverige gav kliniken kritik för att den erbjöd ett par ännu experimentella behandlingar till patienter med spridd sjukdom. Det handlade dels om strålning mot ­primärtumören, dels om den omtalade målriktade ­terapin med radioaktivt lutetium. 

Det är inte okej att erbjuda desperata patienter behandling som man inte säkert kan säga hur bra eller dålig den är, löd kritiken. Vi vet vad vi gör och vi har patientens bästa för ögonen, kan man sammanfatta svaret från Docrates grundare, onkologen Timo Joensuu.

Bara dagar efter att Dagens Medicins artikel publicerades kom en stor studie i Lancet som pekade på att Docrates hade gjort delvis ”rätt” när det gällde strålbehandling mot primärtumören. Här visade studien en överlevnadsvinst – men bara hos de patienter där metastasbördan var liten. 

På Docrates var man inte sena med att skriva om de nya rönen på sin hemsida. Att studien inte kunde visa någon överlevnadsvinst hos dem med högre metastasbörda, som också fått behandling på Docrates, slätades över med att en överlevnadsvinst här var att vänta bara man tog i mer med strålningen. 

Från årets Ascokongress har vi nu bättre facit också vad gäller den hajpade radioaktiva lutetiumbehandlingen. Docrates kommer rimligen ta de nya resultaten i Visionstudien med fyra månaders extra överlevnad som intäkt för att man gjort rätt i att erbjuda behandlingen. 

Men det går också att hävda, som svenske urologiprofessorn Ola Bratt gör, att sjukhuset gjort fel eftersom man inte på förhand kunnat veta hur positiv risk-nyttabalansen var. Det har inte gått att informera patienterna om hur stor effekt de kan förvänta sig när de lägger ut stora summor själva.

Just lutetiumbehandling har rönt stort intresse i patientledet. Orsaken lär delvis vara artiklar ­i Aftonbladet som i februari 2018 lyfte fram enskilda patientfall där den radioaktiva terapin tycks ha haft mycket gynnsam effekt. Men den ”sanna” effekten på gruppnivå kommer ju först fram i stora randomiserade studier. Och här finns en lite blandad syn på effekten i Visionstudien om lutetiumbehandling. 

Jag utgår från att Docrates inte kommer att skylta med den bild som has av Mary-Ellen Taplin, vid Dana Farber Cancer Institute i Boston. Hon var inbjuden av Ascoarrangörerna att kommentera resultaten. Enligt uttalanden i amerikansk branschpress ser hon dem rent av som en ”besvikelse” mot bakgrund av vad tidigare resultat visat. 

￭ Följ vår rapportering från Asco 2021 här, där du också hittar vår bevakning av tidigare Asco-möten. 

￭ Följ all vår bevakning om medicinska studier och cancer.