Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Carl-Magnus Hake: Orimligt lång väntan på glatt besked om prostataläkemedel

Publicerad: 27 maj 2015, 11:40

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Texten är uppdaterad, se nedan.

Det var förstås ett glatt besked som Dagens Medicin avslöjade i måndags, att det omdiskuterade prostatacancerläkemedlet Zytiga tas upp i läke­medels­för­månen. Det viktigaste i beslutet från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, är att behandlingen nu blir tillgänglig för en stor grupp patienter med spridd prostatacancer som av olika skäl inte kan ta cytostatika efter att de slutat svara på konventionell hormonbehandling och därmed inte har några andra alternativ.

Beslutet öppnar även för det mer skonsamma Zytiga före cytostatika, ”prekemo”, hos patienter som tål cytostatika. Men åtminstone för de patienter som debuterar med metastatisk sjukdom kommer det inte bli aktuellt för särskilt många, då tidigarelagd behandling med cytostatika – i samband med den initiala hormonterapin – markant ökar patienternas överlevnad. (Se bland annat här).

Fallet med Zytiga och det konkurrerande läkemedlet Xtandi är nog det tydligaste exemplet på att introduktionen av nya dyra läkemedel i Sverige omgärdats av problem.

Trots att indikationen prekemo varit godkänd i två år för Zytiga är beslutsunderlaget fortfarande mycket osäkert, enligt TLV. Det är nämligen svårt att veta hur långvarig behandlingen är och därmed svårt att veta hur dyrt och kostnadseffektivt det blir för skattebetalarna. I praktiken måste företaget kunna redovisa både överlevnadsdata från klinisk prövning samt data om behandlingslängd från klinisk praxis. Det senare blir ju svårt när läkemedlet i praktiken inte kunde användas tidigare.

I fallet med Zytigas användning postkemo har dock dimmorna lättat, jämfört med när den ursprungliga ansökan avslogs för tre år sedan. Företaget kan nu redovisa data från en observationsstudie av svenska patienter som behandlats med Zytiga inom ramen för den överenskommelse om hemlig kompensation som Janssen 2012 slöt med Sveriges Kommuner och Landsting i slutet av 2012. Detta tillsammans med det faktum att företaget sänkt sitt pris med runt 4 000 kronor, till cirka 26 000 kronor, för 30 dagars förbrukning bidrog till att kostnadseffektiviteten på denna indikation nu blev accep­tabel, enligt TLV.

Vad gäller Zytiga prekemo löstes ändå situationen i och med den nya typen av trepartsöverläggningar mellan TLV, företag och landsting. Tack vare riskdelningsavtal som Janssen träffat med landstingen där företaget ger hemlig kompensation för att täcka upp för osäkerheten i behandlingstid blir även denna indikation kostnadseffektiv, slår myndigheten fast.

Man kan undra varför en sådan här överenskommelse inte kunnat träffats tidigare gällande prekemo. Svaret blir lite annorlunda beroende på vem man frågar. På TLV hänvisar enhetschefen Jonathan Lind-Martinsson till att företaget först skickade in sin ansökan i slutet av förra året samt att de nya formerna för trepartsöverläggningar inte heller funnits tidigare.

På Janssen hänvisar talespersonen Anna Käll bland annat till att man i början av 2013 inledde diskussioner med den så kallade NLT-gruppen på Sveriges Kommuner och Landsting kring en snabb utvärdering av den utvidgade indikationen. Dessa diskussioner avbröts sedan det stod klart att Zytiga inte skulle ingå i det så kallade klinikläkemedelsprojektet hos TLV. Då ansåg sig företaget tvingat att invänta de finala resultaten från registreringsstudien innan man skickade in ansökan till TLV. Och när trepartsöverläggningarna introducerades så valdes de nya hepatit C-läkemedlen i första hand.

Till hela denna bild måste man också lägga att de konkurrerande företagen Janssen och Astellas inte priskrigat. Att det faktiskt går att priskriga även för innovativa och dyra nya cancerläkemedel bevisades annars nyligen i fallet med melanomläkemedlen Zelboraf och Tafinlar.

Läs tidigare blogginlägg om Zytiga här och här.

Uppdatering 8 juni 2015:

Enligt Janssen vet man inte varför Zytiga uteslöts ur klinikläkemedelsprojektet. Men när Dagens Medicin kontaktar Lars Lööf som är medlem och tidigare tillförordnad ordförande i NT-rådet (NLT-gruppens nya namn) så menar han att detta kommunicerades ”ganska tydligt under processen”. Orsaken var bland annat att Zytiga är ett tablettläkemedel  som patienterna själva kan ta i hemmet och därför egentligen inte hörde hemma i projektet som klinikläkemedel. När det konkurrerande läkemedlet Xtandi (kaplsar), dök upp ansågs det enligt Lööf bättre att företagen ansökte om förmån för läkemedlen bland annat för att undvika att bägges prissättning skulle regleras i hemliga avtal med risk för olika prissättning och ojämlik tillgång om de låg utanför förmånen.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev