Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Carl-Magnus Hake: <p>Vad vet Leif Johansson som inte vi vet?</p>

Publicerad: 27 Maj 2014, 13:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


I går stod det klart att amerikanska Pfizer åtminstone tillfälligt lägger ner planerna på att köpa svenskbrittiska konkurrenten Astra Zeneca. Beskedet var väntat sedan Astra Zeneca i förra veckan tackat nej till Pfizers slutbud.

Händelseutvecklingen är en liten knäpp på näsan för alla som hävdat att det bara handlar om att Pfizer skulle ge ett tillräckligt högt bud. Men Pfizer accepterade aldrig den prislapp som Astra Zenecas styrelse lagt fram – på över 800 miljarder kronor. Och inte heller tyckte tillräckligt många av ägarna att Pfizers bud var bra. Här tror jag att det massiva motstånd mot affären som byggts upp både i Storbritannien och i Sverige faktiskt spelat in, både för att påverka aktieägare och Pfizers avsikt att inte lägga ett fientligt bud.

Den mest intressanta frågan för framtiden blir nu om Astra Zeneca kan leva upp till den ljusa bild av företagets framtid som styrelsen gång på gång fört fram de senaste veckorna.

”Under de närmsta månaderna väntar vi oss positiva nyheter från våra viktigaste terapiområden”, sade till exempel styrelseordföranden Leif Johansson i går i ett uttalande.

Visserligen har Astra Zeneca förbättrat sin pipeline rejält den senast tiden. Enligt Jacob Lund, som är presschef för bolaget i Sverige, beror det på att man anammat innovativa arbetssätt och snabbat på beslutsfattandet i den kliniska läkemedelsutvecklingen samt att man skaffat sig fler och mer ingående externa samarbeten.

Men styrkan i ett läkemedelsföretags pipeline kan egentligen bara bedömas i efterhand. I början av 2000-talet ansågs Astra Zenecas pipeline vara starkaste i hela branschen. Företaget låg då långt framme med Exarta, det första orala alternativet till blodförtunnaren warfarin. Men leverbiverkningar satte stopp för Exarta och resten av den lovande forskningsportföljen gick det inte heller så lysande för.

Och apropå fagra löften från industrihöjdare, så bör man nämna det beryktade uttalandet från Pfizers tidigare vd Jeffrey Kindle. I november 2006, bara dagar innan den tilltänkta storsäljaren torcetrapib fick dras tillbaka på grund av hjärtbiverkningar så hade han beskrivit läkemedlet som ”ett av de viktigaste i en generation”.

Det är bara att hoppas att Astra Zenecas ledning har en bättre känsla för hur företagets planerade storsäljare kommer att prestera i framtiden. Bakslagen kommer garanterat att komma. Och om dessa bara blir fler än en liten handfull så lär det få dramatiska effekter på aktiekursen och Astra Zenecas chanser att finna kvar som självständigt bolag.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev