Carl-Magnus Hake: På väg mot nyhetstorka inom kardiologin?

”Kampen mot hjärt-kärlsjukdomar har varit mycket framgångsrik och nu hoppas jag att ni hjälper till att sprida nyheter på det temat”. Ungefär så sa den sittande ordföranden i European Society of Cardiology, portugisen Fausto Pinto, till det samlade pressuppbådet när årets ESC-kongress inleddes i lördags.

Och självklart fanns det många nya framsteg att rapportera hem om när nästan 33 000 deltagare samlades för världens största kardiologikongress. Jag pratade med i måndags med kardiologiprofessorn Mikael Dellborg. Han betraktade kongressen som ett litet genombrott för svensk forskning på vuxna med medfödda hjärtfel.

En ny studie från Lund av kardiologen Maria Thilén pekade till exempel på att vuxna med förmaksseptumdefekter, det vanligaste hjärtfelet som upptäcks hos vuxna, kan få en klar symtomlindring om hjärtfelet lagas, vilket man inte alltid gör i dag.

Denna studien och flera andra som vi berättar vi berättar om i vår bevakning av kongressen visar på fortsatta möjligheter att förbättra hjärt-kärlhälsan. Samtidigt kan man också konstatera att kongressen saknade någon riktig stor kioskvältare.

I det i år utökade så kallade Hotline-programmet där de viktigaste 27 studierna presenterades fanns flera med neutralt eller negativt resultat. En Hotline-session om hjärtsvikt innehöll bara sådana icke-positiva studier, varav en faktiskt framhölls som en ”gamechanger” – men då för att en viss behandling av sömnapné visade sig förkorta livet.

Och vid akut kranskärlssjukdom visade till exempel stora studier ingen effekt av varken ciklosporin för att minska så kallad reperfusionsskada eller av att ge läkemedlet bivalirudin för att få en bättre blodförtunning.

Nu är förstås även icke-positiva studier av värde och när det gäller just bivalirudin lär inte sista ordet vara sagt – här pågår inte minst den svenska studien Validate. Men man kan nog se en trend mot att det blir svårare och svårare att hitta nya banbrytande behandlingar inom de stora kardiologiska områdena. (Det mycket aktuella undantaget skulle vara de nya kolesterolsänkande PCSK9-hämmarna, som inte heller var föremål för några stora viktiga studier på årets ESC-kongress.)

En sådan utveckling är nu inte heller så märklig när behandlingen av inte minst kranskärlssjukdomar blivit så mycket bättre. Förutom att försöka vända den trenden (se förslag från professor Lars Wallentin här) så är utmaningen nu också  att se till att alla framforskade behandlingar verkligen används där de gör som mest nytta.

Världshälsoorganisationen WHO har satt som mål att minska den förtidiga dödligheten i hjärt-kärlsjukdom med 25 procent fram till år 2025. Men i dagens takt kommer det målet inte uppnås. Det tydliggjorde ordföranden i World Heart Federation, Salim Ysuf, på ett ganska glesbefolkat seminarium i måndags.

Av flera olika åtgärder som måste till efterlyste han att kardiologer lyfter blicken från alla flashiga nya behandlingar och manicker och också fokuserar på det inte lika prestigefyllda men mer vardagsnära preventionsarbetet.

Det budskapet är kanske inte en stor nyhet men ändå väl värd att spridas.