Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Patienterna söker sig till akuten – där finns läkarna

Publicerad: 6 april 2013, 10:00

Akutmottagningarna på våra sjukhus hotar att sprängas av de mängder av patienter som söker sig dit.


Personalen tvingas att lägga ner stor kraft på att prioritera rätt. Många av akutmottagningarnas besökare är inte alls i behov av dess resurser. Många är inte särskilt svårt sjuka och många (de flesta?) skulle med fördel kunna tas om hand på vårdcentralen. Det är till och med så att välfungerande vårdcentraler vore bättre för flera av de patienter som kommer till akuten.

Patienterna brukar också klaga på hur det fungerar på akuten. Man kan få vänta hela dagen på sin tur. Det är trångt och stökigt. Och när man väntat halva dagen eller ännu längre med sitt ryggskott eller sin snuva kommer det en jäktad jourläkare som inte verkar ha någon annan prioritering än att så snabbt som möjligt få ut patienten från mottagningen igen. Samtidigt tvingas man på samma akutmottagning konstruera sofistikerade systemrutiner för att inte missa att i tid ta hand om de svårast sjuka, de som behöver snabb hjälp, alltså de patienter som akutmottagningarna på våra sjukhus egentligen är till för.

Men det är ju inte så underligt att patienterna söker sig till akutmottagningen med stora och små problem. Patienter söker sig dit där läkarna finns. Och på sjukhusen finns det numera fler läkare än någonsin. Och på vårdcentralerna finns det fortfarande inte tillräckligt med läkare. Särskilt finns det inte tillräckligt med allmänläkare.

Redan för mer än tio år sedan tyckte statsmakterna att det borde finnas en allmänläkare på 1 500 invånare i Sverige. Ännu är vi långt från den nivån. Så om jag nu är patient och vill träffa en läkare i dag, varför ska jag då inte gå till akuten? Där är ju läkare i tjänst dygnets alla timmar och veckans alla dagar. Hellre det än att ringa till vårdcentralen, bli hänvisad till en telefonkö och sedan hoppas att någon ska ringa upp mig efter ett okänt antal timmar. Och när sköterskan från vårdcentralen väl ringer upp så kanske hon meddelar att det tyvärr inte finns några läkartider lediga.

Under min drygt 40-åriga yrkeskarriär har olika myndigheter och centrala politiska instanser gång på gång sagt att man ska satsa på primärvården och på fler allmänläkare. Men andelen allmänläkare i den svenska samlade läkarkåren har inte ökat för det. Det är mer än tio år sedan det tillkom en nationell handlingsplan för att utveckla primärvården och göra den till en starkare bas för den svenska sjukvården. Ministrar höll tal. Landstingens centrala företrädare höll tal och klappade i händerna. Staten skickade extra mycket pengar till landstingen för att de skulle förverkliga Planen och ett särskilt Familjemedicinskt institut tillskapades för att stödja utvecklingen.

Men när festtalen var över fortsatte allt som förut. När Landstingsförbundets ledning kände sig kränkt av institutets frispråkige direktör blev institutet nedlagt. Och nu är sjukhusens akutmottagningar lika överbelamrade som förut med patienter som många gånger inte hör hemma där. En ny plan har nu föreslagits. Hjälper det?

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News