Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Carl-Magnus Hake: Perspektiv på början av en revolution av cancervården

Publicerad: 15 oktober 2014, 07:31

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


I december förra året deklarerade tidskriften Science att immunterapi mot cancer var 2013 års vetenskapliga genombrott. Jag tillhörde dem som måhända tyckte beslutet var lite tidigt. (Och även Science egen redaktion verkade inte helt övertygade om att tajmingen var helt perfekt). Immunterapi mot cancer är förmodligen det hetaste forskningsområdet inom medicinen just nu. Men ännu saknas långtidsresultat vad gäller förbättrad överlevnad för de två slag av behandlingar som det talas mest om, nämligen immuncheckpointhämmande antikroppar av typen anti-PD1 och genetiskt modifierade T-celler.

När det gäller den senare typen av behandling publiceras nu en viktig pusselbit. Det är forskare vid University of Pennsylvania, ledda av bland andra Carl June och David Porter, som visar att så kallad CAR-T-cellsterapi kan ta bort synbara tecken på sjukdom hos en majoritet av tungt behandlade patienter med akut lymfatisk leukemi. Effekten bestod dessutom upp till 22 månader. Studien bygger vidare på tidigare studier från samma grupp, se bland annat här, här och här.

Hur bra är de nya resultaten och i vilket sammahang ska de sättas in i? Jag ringde upp Angelica Loskog, professor vid Uppsala universitet, som leder den än så länge enda svenska studien av det här behandlingskonceptet.

– Framför allt är nyheten att man ser så långvariga effekter. Resultaten bekräftar också andra än så länge icke publicerade resultat från andra forskargrupper. Det är också intressant att se att bland vissa patienter som inte svarar på behandlingen så tycks detta bero på att deras tumörceller slutat uttrycka det protein, CD19, som är måltavla för de modifierade T-cellerna, säger hon.

Den här studien gäller akut lymfatisk leukemi. Hur långt har behandlingen kommit när det gäller andra tumörformer?

– Hittills har CAR-T-cellsbehandling fungerat bäst mot blodcancersjukdomar där tumörcellerna uttrycker ytproteinet CD19. När det gäller andra hematologiska sjukdomar, som till exempel akut myeloisk leukemi, finns inte lika specifika antigen. Då måste man gå mer försiktigt till väga eftersom man kan slå ut mer allmännyttiga immunceller. Det man bland annat försöker göra är att förse de modifierade T-cellerna med självmordsgener som gör att cellerna dör vid en given tidpunkt inne kroppen. När det gäller solida tumörer får man på liknande sätt gå mer försiktigt fram. Vid pankreascancer prövar man att till exempel sätta in generna för CAR-proteiner som m-RNA i T-cellen. Då blir uttrycket också mer temporärt och man får upprepa behandlingen fler gånger, säger Angelica Loskog.

Tidigare i år startade ni den första studien av CAR-T-cellsbehandling i Sverige. Hur går den?

– Vi använder oss av en liten annan sorts CAR-molekyl än vad forskarna gjort i den amerikanska studien, vilket vi hoppas ska ge lite bättre effekt, åtminstone på de lymfompatienter som igår i vår studie. Totalt räknar vi med att inkludera 15 patienter och hittills har fyra fått behandling. Framför allt gäller detta patienter med framskridet lymfom, där vi inte kan räkna med att se effekt direkt. Men en patient har faktiskt redan fått ett bra svar. Så det ser lovande ut, säger Angelica Loskog.

Hur är då läget med den andra typen av immunterapi, alltså PD1-immuncheckpointhämmande antikroppar? Som Dagens Medicin har rapporterat från bland annat senaste Asco-kongressen finns mycket data på att sådan behandling kan ge långvariga tumörkrympningar och i bland ta bort tumörer helt. Längst har utvecklingen gått vid melanom och resultaten ser mest lovande ut när PD1-hämmare kombineras med det redan godkända immunterapeutiska läkemedlet ipilimumab. Data från de mest intressanta fas 3-studierna väntas förhoppningsvis presenteras vid Asco-kongressen 2015.

Läs mer om utvecklingen av CAR-T-cellsterapi och de patentstrider som präglat området här (kräver inlogg).

Tidigare kollegan Sara Rörbecker skrev i våras en lång artikel om CAR-T-Cellsterapi. Artikeln finns inte på vår webb, men har du tillgång till vårt artikelarkiv så sök på "T-cell rustas för strid mot cancern".

Även senaste Cancerfondsrapporten har ett läsvärt kapitel om immunterapi mot cancer.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev