Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Carl-Magnus Hake: Plötslig flod av positiva kardiologinyheter

Publicerad: 30 Augusti 2017, 08:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Runt om i västvärlden sjunker hjärt-kärldödligheten och i vissa europeiska länder är den redan mindre än den för cancer. Detta har delvis att göra med att forskningen varit bra att på ta fram nya behandlingar och bättre diagnosmetoder. Men ju bättre man blir desto svårare är det hitta på nya metoder som kan ge mervärde ovanpå det bra som redan finns.

Därför har det med visst fog talats om idétorka inom kardiologin, eller åtminstone brist på idéer som visar sig fungera på stora grupper patienter. Vid minst en presskonferens jag bevittnat på tidigare ESC-kongresser hade enbart neutrala eller negativa studier valts ut. Men så på årets ESC-kongress kom det en smärre flod av intressanta nyheter, varav flera har potential att förbättra behandlingen nu och i framtiden.

Det vetenskapligt spännande var studien Cantos som en gång för alla bevisar att inflammation är en bidragande orsak till hjärt-kärlsjukdom. Här kan svenska forskare slå sig lite för bröstet med att ha gjort en del av grundjobbet för att väcka och hålla inflammationshypotesen vid liv - bland dem Göran K Hansson och Johan Frostegård på Karolinska institutet samt Jan Nilsson på Lunds universitet.

Det blir intressant att följa hur fynden från Cantos-studien tas vidare, inte minst pågår det andra fas 3-studier som möjligen kan visa större klinisk effekt. Men någon given framgångsväg finns inte. Fråga bara Lars Wallentin och hans medarbetare i Uppsala som för tre år sedan tvingades konstatera att Stability-studien utföll neutralt. Där testade man en annan experimentell princip mot inflammation i aterosklerotiska plack.

På årets ESC-kongress var det svenska inslaget påtagligt med ett antal så kallade late breakers, det vill säga studier som antas ha störst klinisk betydelse. Mest uppmärksamhet fick naturligtvis Deto2x-Ami som har globala implikationer då den bör stoppa användningen av syrgas som rutin vid misstänkt hjärtinfarkt.

De svenska kvalitetsregisren är en guldgruva för klinisk forskning, i synnerhet om de används för randomiserade studier likt Detox2-Ami och även Validate-Swedeheart, vilka bägge letade sig in i New England Journal of Medicine. Man kan då förstå frustrationen från en och annan ledande kardiolog över att anslagen till kvalitetsregistren dras ner.

Personligen vill jag också lyfta den danska Viva-studien om trippelscreening för kärlsjukdom. I dessa tider då medicinska tester, även kardiella sådana, med obevisad effekt, marknadsförs mot allmänheten är det befriande att se en ordentlig randomiserad screeningstudie på området.

Senare tillägg: Viva-studien har dock fått en hel del kritik i efterhand och dess resultat har ifrågasatts.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev