Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Potentiellt viktiga klargöranden om oredlighet i forskning

Dagens Medicins vetenskapsredaktör skriver om det möjliga prejudikat som kan etableras i synen på grovt oaktsamt beteende när det gäller oredlighet i forskning.

Publicerad: 24 augusti 2021, 15:11

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

Karolinska institutet

Utredningen om Karolinska institutets förre prorektor Karin Dahlman-Wright har varit oredlig i sin forskning är unik. Inte bara blev hon i september förra året den första forskaren som fälldes enligt den nya oredlighetslagen. I och med gårdagens besked från förvaltningsrätten i Uppsala blev Karin Dahlman-Wright också den första forskaren att frias i ett oredlighetsärende efter överklagan till högre instans. 

Enligt den ordning som gällde innan den 1 januari 2020 gick beslut om oredlighet inte att överklaga efter att de fattats av det aktuella universitetet. Det har inte minst drabbat visselblåsarna och medförfattarna i Macchiariniskandalen.

Förutsatt att domen i ärendet kring Karin Dahlman-Wright står sig – Nämnden för oredlighet i forskning, Npof, har ännu inte bestämt sig om de ska överklaga – lär den få betydelse för synen på oredlighet i forskning. Ribban höjs jämfört med det läge som Npof lade den på i sin nu upphävda fällning av Dahlman-Wright. 

Den avgörande frågan har varit synen på vad som är ”grov oaktsamhet”. Där har det hittills inte funnits någon praxis. Enligt Npof var det grovt oaktsamt när Karin Dahlman-Wright som erfaren forskningsledare upprepade gånger, i fyra artiklar, undgick att upptäcka felaktiga bilder av molekylärbiologiska analysresultat. Visserligen säger förarbetena till lagen att slarv och förbiseenden som regel inte ska räknas som grov oaktsamhet, men nämndens ordförande Thomas Bull implicerade för Dagens Medicin att detta inte spelar någon roll när det handlar om fyra fall. 

Att förvaltningsrätten gör en annan bedömning beror på att man vägt in att det varit svårt för Karin Dahlman-Wright att upptäcka felen och att hon snabbt vidtagit rättelser när hon väl fått kännedom om dem. Vidare gör rätten den principiellt helt annorlunda bedömningen att enskilda arbeten ”som regel” ska bedömas var för sig. Rätten menar att det inte ska spela någon roll för synen på grov oaktsamhet om ett eller flera arbeten prövas samtidigt. Att det i målet är fråga om arbeten ”med olika sammansättningar” som publicerats under fyra år talar enligt rätten också för att de ska bedömas var för sig. 

För praxis är det också intressant att rätten går på nämndens linje att de aktuella bildmanipulationerna ska klassas som förfalskningar och även som allvarliga avvikelser från god forskningssed. Enligt förvaltningsrätten spelar det ingen roll om bildändringarna påverkat studiens slutsatser. Karin Dahlman-Wright hade här yrkat att bilderna inte ens skulle räknas som förfalskningar eftersom de inte enligt henne påverkat studiernas resultat eller slutsatser.

Felaktiga bildpubliceringar torde vara en relativt vanlig orsak till anmälningar om misstänkt oredlighet. I somras överlämnade till exempel Karolinska institutet ett fall om påstådda bildmanipuleringar i fem artiklar med en känd cancerforskare som senior författare, där ursprungsanmälningen gjordes av den tyske vetenskapsbloggare som även var en av dem som anmälde Karin Dahlman-Wright.

Varje fall ska så klart bedömas för sig, men jag antar att många forskare anser att förvaltningsrätten åtminstone resonerat på ett rimligt sätt i synen på grov oaktsamhet. Och rimligen kan resonemangen också påverka synen på vad som är grov oaktsamhet i fall som inte rör just felaktiga bilder. 

Rättssystemet måste ha sin gång. Men med de relativt sett harmlöst felaktiga bilderna i Karin Dahlman-Wrights artiklar, som hittills bedömts av inte mindre än sex instanser, kan man hoppas att processen snart kommit till vägs ände efter tre års utredande. 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Karolinska institutet

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News