Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Carl-Magnus Hake: Prostatascreening kan snart vara här

Publicerad: 14 Februari 2018, 08:18

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Ett nej till allmän screening för tidig upptäckt prostatacancer är ett nej till allmän screening för tidig upptäckt av prostatacancer. För dem som förespråkat sådan masstestning spelar det inte så stor roll att nejet kommer med en nyansskillnad jämfört med 2014 och att ett ja till screening av allt att döma inte kan ha legat så långt borta. Inför måndagens besked från Socialstyrelsen hade det också byggts upp en viss förväntan om att det skulle bli ett annor­lunda beslut.

Men för dem som följt vetenskapen kring testerna och hur experter ser på evidensen för till exempel tilläggstester till PSA-prov var det trots allt ingen stor överraskning att beskedet blev som det blev. Den i media omtalade Stockholm 3-modellen som utvärderats på nästan 60 000 män i Stockholm har inte setts som den slutgiltiga lösningen på PSA-screeningens främsta problem med överdiagnostik och överbehandling om man frågat mer utomstående experter.

Det var till stor del resultaten från Stockholm 3-studien som låg till grund för att Social­styrelsen drog i gång sin utredning 2016. Henrik Grönberg, professor i cancer­epidemiologi vid Karo­linska institutet som lett Stockholm 3-studien, skickade själv in ett förslag på screeningprogram till Socialstyrelsen som myndig­hetens screeningråd bestämde sig för att titta närmare på till­sammans med annan evidens för and­ra tilläggs­tester.

Henrik Grönberg är inte oväntat kritisk till hur Social­styrelsen resonerat sig fram till sitt beslut. Han pekar bland annat på att myndighetens egna slut­satser i den hälsoekonomiska analysen av prostata­cancer­screening. Där skriver myndigheten att screening faktiskt kan ge en hälsovinst på nettot, efter att nytta, olägen­het och skador med screening räknats ihop. Vidare skulle en strukturerad screening leda till minskade kostnader för prostatacancer, jämfört med dagens oorganiserade testning.

Så ett ja till screening kan inte ha legat så långt borta. Om Social­styrelsens utredning hade haft ett lite annat upplägg med större fokus på hur dagens situation med oorganiserad testning kan förbättras, kunde slutresultatet ha blivit ett annat. Det ska bli spännande att följa remissvaren på utredningen och om slutsatserna ändras i den slutgiltiga versionen.

Annars behöver det inte dröja alls länge till dess att de vetenskapliga beläggen tydligt tippar över till fördel för screening. Magnet­kamera­under­sökning för män som har höga PSA-nivåer anses av många experter vara den mest lovande tilläggsundersökningen. Metoden studeras nu bland annat i en stor randomiserad studie i Göteborg ledd av Jonas Hugosson. Viktiga resultat från den studien väntas snart efter att de sista deltagarna enligt planen inkluderats under 2019.

Läs också:

Ökat stöd för screening trots Socialstyrelsens nej. (Kräver prenumeration.)
Sans och balans om prostatascreening

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev