Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Psykisk ohälsa och övervikt främsta hoten

Publicerad: 31 mars 2009, 12:38

Socialstyrelsen har kommit med en ny upplaga av sin årliga rapport om läget för folkhälsan i landet. Det är en avstämning som förmedlar viktiga fakta. De kan ligga till grund för exempelvis övergripande politiska beslut om prioriteringar.


En nyhet är att åldersperspektivet analyseras. Glädjande är att hälsan för äldre stadigt förbättras. Desto mer oroväckande är att hälsoutvecklingen går i fel riktning bland de yngre.

Framför allt handlar det om psykisk hälsa bland yngre. Allt fler unga orkar inte leva upp till krav från omgivningen. Allt fler unga vårdas för depression och sviter av för hög alkoholkonsumtion. Antalet självmordsförsök har ökat kraftigt, särskilt bland unga kvinnor.

Många skillnader har en klar koppling till sociala och ekonomiska faktorer. Individer med lång utbildning och god ekonomi har bättre hälsa än personer med dålig ekonomi och kort utbildning. Medan kampen mot hjärtkärlsjukdom har pressat till­baka dödligheten syns ingen sådan effekt på dödligheten i cancer.

Den tidigare kraftiga ökningen av överviktiga och feta barn har planat ut men hälften av alla män och närmare 40 procent av alla kvinnor är överviktiga eller feta – i sig en riskfaktor för annan sjuklighet.
mindre rökning, lägre blodfetter och blodtryck anses vara skäl till en kraftig minskning av dödlighet i hjärtinfarkt och stroke. Eller, annorlunda uttryckt: hälsofrämjande åtgärder har inneburit att de som dör i hjärt-kärlsjukdom gör det i en betydligt högre ålder än för något decennium sedan.

Men den ökande andelen feta och överviktiga riske­rar att bryta denna positiva utveckling. Efter 2000 har en tidigare minskning av typ 2-diabetesrelaterad hjärt-kärldödlighet hos amerikanska kvinnor förbytts i en ökning. Färre överviktiga och feta medborgare förblir ett av de viktigaste folkhälsomålen.

Även om förekomsten av högt blodtryck har minskat beräknas högt blodtryck bidra till 12 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige. Därnäst kommer tobak, höga blodfetter och övervikt som bidrar med respektive 10, 8 och 7 procent.

Det pågår en stundtals hätsk debatt om huruvida mättat eller omättat fett är bäst från hälsosynpunkt. Socialstyrelsen ansluter sig här till Livsmedelsverkets uppfattning att omättat fett är att föredra framför mättat.

Att fleromättade omega-3-fettsyror är nyttiga och att det vore bra för folkhälsan med mer fet fisk på matbordet torde ingen argumentera emot.

Den infekterade frågan om balansen mellan fett och kolhydrater undviker däremot Socialstyrelsen.

Folkhälsorapporten ger fingervisningar om angelägna uppgifter för sjukvården och om vilka områden som bör prioriteras. Men inte bara för sjukvården. Eftersom stora sociala skillnader kan få negativa konsekvenser för folkhälsan är rapporten angelägen läsning även för beslutsfattare utanför vården.

Per Gunnar Holmgren
chefredaktör

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev