Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Så fel det kan slå när landstingen vill spara

Publicerad: 26 maj 2009, 13:50

Faran för ökad resistensutveckling har tagits upp i två avsnitt (än så länge) i en artikelserie i Dagens Nyheter. I måndags (25 maj) publicerades resultatet av att DN: s reportrar, med påstådd bihåleinflammation, besökt tio privatläkare. Nio av dem skrev ut antibiotika på tveksamma grunder.


Det är viktigt att resistensutvecklingen motverkas på bred front. Därför är DN:s artikel intressant att diskutera, trots den förkastliga metoden som reportrarna använder sig av när de ljuger om sitt hälsotillstånd.

Diskussionen blir än mer givande om den problematiseras – som flera kommentatorer gjort på dagensmedicin.se (följ debatten här). De kommentarerna bör varje beslutsfattare i sjukvården läsa. Flera av dem pekar på det faktum att ekonomiska sparkrav allt oftare påverkar besluten i behandlingssituationen. Det är enklare, snabbare och billigare att snabbt förskriva antibiotika – men naturligtvis förkastligt i ett vidare perspektiv. Poängen är att det är landstingen som numera går före och inför ekonomiska incitament i olika vårdsituationer – för att landstinget ska spara pengar på kort sikt. Läs vad signaturen ”Ugglan” skriver, kl 13:06 den 25 maj:

”Som man bäddar får man ligga! Nuvarande system premierar många korta besök framför få långa. Då tar det kortare tid att följa minsta motståndets lag och skriva ut AB åt någon som begär det än att ge sig in på pedagogiskt korståg mot patienter och förlänga konsultationen. Kvantitet före kvalitet är dagens honnörsord!”

Detta är en utveckling som de flesta läkare envetet kämpat emot. Men om deras arbetsgivare inför nya ekonomiska incitament på löpande band är det kanske inte så konstigt att det smittar av sig på andra vård-situationer. Det är inte bara sjukdomar som smittar ...

Och det går inte att vifta bort slutsatserna med att DN:s reportrar bara gick till privatläkare (varför de gjorde det, kan man ju undra). Läkare i offentlig primärvård är väl så pressade.

Per Gunnar Holmgren
chefredaktör

Fel att förneka problem när patienter dött

Det är avslöjande att läsa de två repliker som vi publicerar här och här. De är skrivna av företrädare för sjukvårdsupplysningen.

Professor Olle Isaksson är styrelseordförande i Medhelp, ett privat företag som driver sjukvårdsupplysning i tre landsting. Medhelp gav upp-repade råd till en treårings mamma att inte besöka akuten. Treåringen dog i tarmvred. Detta berör inte Olle Isaksson i sitt svar.

Olle Isaksson påstår att Dagens Medicin gör ”personliga påhopp” när vi skriver om hans roll i Medhelp. Nej, vi skriver om Olle Isaksson eftersom han lånar ut sin professorstitel till ett företag som – och om detta råder inget tvivel – genom sina råd bidragit till att en treåring dött i tarmvred. Om pojken sökt vård skulle han med största säkerhet fortfarande leva.

Det vore kanske på sin plats att Olle Isaksson redovisar vilka säkerhetssystem han implementerat på Medhelp för att undvika att detta upprepas? Dagens Medicin har bett att få ut resultaten av Medhelps egna undersökningar men ännu inte fått del av dem.

Fyra företrädare för den offentliga sjukvårdsrådgivningen frågar : ”Sjukvårdsrådgivningen handlägger mer än fem miljoner samtal, hur skulle sjukvården kunna klara ett så stort antal fysiska möten?”. Skribenterna, inklusive Lars-Olof Hensjö, som är landsomfattande medicinsk chef för verksamheten, gör sig dummare än de är. Telefonrådgivningen ska naturligtvis inte läggas ner, men den bör begränsas och kontrolleras bättre än i dag av Socialstyrelsen.

Skulle man tro företrädarna finns det över huvud taget inga större problem med kvaliteten på dagens sjukvårdsrådgivning. Trots att patienter i dag dör på grund av råden.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev