Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Carl-Magnus Hake: Se här, nya läkemedel som botar svårt sjuka patienter!

Publicerad: 17 Februari 2014, 09:47

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Profithungriga patentkramare som mörkar studieresultat. Som lanserar nya sjukdomar för att sälja mer läkemedel och som bara satsar på långa kroniska behandlingar mot västerlandets livsstilssjukdomar. Det var en koncentrerad bild av hur läkemedelsindustrin inte sällan målas ut av kritiker. Och garanterat ligger det en viss sanning i den bilden.

Men faktum är att världens patienter också blir friskare av läkemedelsindustrins ansträngningar – det måste företagen också prisas för. Under året kommer de mest aktuella exemplen att rullas ut i svensk sjukvård. Det handlar om en ny generation av målriktade läkemedel mot kronisk hepatit C, som är en vanlig orsak till skrumplever och levercancer. Läs mer i senaste utgåvan av Dagens Medicins papperstidning (nr 7/14), där ”revolution” och ”paradigmskifte” är två ord som experter använder för att beskriva utvecklingen.

Jämfört med tidigare interferonbaserad behandling har de nya läkemedlen bättre och snabbare effekt, mindre biverkningar och är enklare att ta. Inte minst kommer de att få stor betydelse i behandlingen av de svårast sjuka patienterna. När jag intervjuar Ola Weiland, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, berättar han om en ung kvinnlig patient. Efter två levertransplantationer försämrades hennes levervärden igen. Men kvinnan räddades till livet tack vare behandling med två av de nya läkemedlen, polymerashämmaren sofosbuvir och proteashämmaren simeprevir, vilka snabbt botade infektionen.

Strömmen av nya läkemedel mot hepatit C – det handlar om minst ett dussintal som är i fas 2-studier eller mer – är ett exempel på vad industrin kan åstadkomma med moderna metoder för läkemedelsutveckling och när man har en klart definierad och åtkomlig måltavla. Ytterligare en framgångsfaktor är att företagen varit ovanligt benägna att samarbeta under utvecklingen.

I teorin skulle det faktiskt vara möjligt att bolagen kommer att slå undan benen för sig själva. Med de nya läkemedlen kan det nämligen bli möjligt att bekämpa smittan vid sin källa, vilket huvudsakligen är aktiva sprutmissbrukare. I dag kan de inte behandlas med interferonbaserade läkemedelsterapier. Detta ligger så klart i framtiden och kanske bara kan bli en ekonomisk möjlighet när de nya läkemedlen tappat sina patent.

De övertygande resultaten för de nya läkemedlen torde även stärka Nobelpriskandidaturen för forskarna som var med och upptäckte hepatit C-viruset i slutet av 1980-talet. Den bedriften har redan renderat Laskerpriset i klinisk forskning till amerikanen Harvey Alter och britten Michael Houghton. Tack vare deras och andras insatser gick det att utveckla screeningmetoder som eliminerade risken för smitta via blodtransfusioner. Och i förlängningen blev det förstås också möjligt med den molekylära karakterisering av viruset som ligger bakom den nu aktuella läkemedelsutvecklingen.

Möjligen är det lite märkligt varför framgångshistorien med de nya läkemedlen mot hepatit C inte fått större uppmärksamhet. Med en starkare patientgrupp än nuvarande och före detta sprutnarkomaner skulle saken antagligen vara annorlunda.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev