Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Sjukvårdens stora utmaning är bättre säkerhet för patienterna

Publicerad: 3 mars 2009, 15:56

Sjukvården har i dag alltmera placerat patientsäkerhetens olika aspekter i fokus. Den har i sig blivit en utvecklingskraft. Tidigare misstag utgör ett självklart incitament för att förbättra säkerheten – med erfarenheten som bas förändras både metoder och sjukvårdens organisation.


Detta är en utveckling som också Dagens Medicin är en del av. Genom att återföra viktig information till sjukvården kan rutiner och metoder snabbare förbättras. I det arbetet är både det goda och det dåliga exemplet användbart.

Tyvärr finns det värdefulla kunskaper som i dag inte tas tillvara fullt ut. Utslagen i Ansvarsnämnden innehåller sådan kunskap. Där görs en kvalificerad analys av sjukvårdens insatser. Ibland kan Ansvarsnämnden meddela att de legitimerade yrkesutövarna har gjort alldeles rätt, ibland kan experterna konstatera att sjukvårdens insatser varit bristfälliga – i båda fallen är analysen och expertkunskaperna i högsta grad användbara också för andra kollegor än den omedelbart granskade.

Därför gör nu Dagens Medicin besluten i Ansvarsnämnden mera åtkomliga och instrumentellt användbara. Varje verksamhetschef och chefläkare kan använda sig av vår nya tjänst ”Ansvar & säkerhet”.

Det finns flera skäl för sjukvården att sätta säkerheten i fokus. Utan starkt förtroende från patienter och allmänhet minskar sjukvårdens möjlighet att argumentera för ökade resurser och därmed ännu bättre förutsättningar att förbättra vården och patientsäkerheten.

Allmänna medier ger stort utrymme åt orimligt långa väntetider i operationsköer, felbehandlingar och incidenter i sjukvården. Att så sker är en nödvändighet i ett öppet demokratiskt samhälle. Med ytterligare fokus på säkerhetsfrågor kan dock massmediernas bild nyanseras.

Kraven från patienter ökar. De vill veta mer om sin sjukdom, olika behandlingsalternativ, second opinion, vård utanför det egna landstinget eller landet. Brister i upplevd patientsäkerhet är en viktig drivkraft i denna process. Vården har inget val, utan måste leva upp till dessa ökade krav. Det är också en del av säkerhetsarbetet.

Läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och andra legitimerade yrkesutövare i svensk sjukvård har genomgående en god utbildning. Kvaliteten i svensk sjukvård, när patienten väl tagit sig fram i vårdköerna, är mycket hög. För att upprätthålla denna höga kvalitet behövs system för att vaska fram de brister som trots allt uppstår.

Dagens system med en självständig ansvarsnämnd har verkat i närmare 30 år. Men nu ska myndighetens arbetsuppgifter reformeras, vilket är bra och nödvändigt.

Socialstyrelsen, med ansvar för tillsynen över sjukvården, har sedan några år gått före och förespråkar en syn som mer handlar om att lära av misstag och återföra erfarenheterna till vården. Det är viktigare än att hänga ut enskilda misstag.

Dessa för sjukvården väsentliga förändringar bevakar Dagens Medicin fortlöpande. De utgör också en av anledningarna till den nya satsning Dagens Medicin nu gör på säkerhet och ansvar.

Sammanfattningsvis är en investering i bättre patientsäkerhet i dag en insats som på kort och lång sikt kan förbättra omhändertagandet – men också skapa argument för prioritering av sjukvården. I tider när de samlade ekonomiska resurserna tryter är detta särskilt värdefullt.

Per Gunnar Holmgren
chefredaktör

Besök den nya tjänsten Ansvar & säkerhet

SKL sätter tydliga mål

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är naturligtvis en av de viktigaste parterna när sjukvården skärper arbetet med ansvars- och säkerhetsfrågor.

Just nu pågår ett tvåårigt projekt för att höja ribban ytterligare. Med de så kallade öppna jämförelserna och ett aktivare arbete med kvalitetsindikatorer och kvalitetsregister har SKL visat på den höjda ambitionsnivån. Nu gäller det för sjukvårdens arbetsgivare att gå från ambition till praktisk handling ute på vårdcentralen och klinikgolvet.

SKL samlar sina aktiviteter på sin sajt. Adressen är http://www.skl.se/lopsedel.asp?C=382. Där kan den intresserade också prenumerera på nya meddelanden om det centrala säkerhetsarbetet. SKL har som mål att halvera förekomsten av vårdrelaterade infektioner från tio till fem procent. Det ska vara uppnått före utgången av 2009. Sex områden har valts ut:

» Urinvägsinfektioner i samband med vård.

» Infektioner vid centrala venösa infarkter.

» Postoperativa sårinfektioner.

» Läkemedelsfel i vårdens övergångar.

» Fallskador som uppstått i samband med vård.

» Trycksår i samband med vård.

Förändrad roll för HSAN

Före 1980 var Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, en del av Social­styrelsen. Sedan dess är det en självständig myndighet, vars uppgift är att utreda frågor om disciplinpåföljd (erinran och varning), legitimationsärenden och vissa behörighetsfrågor, bland annat inskränkningar i läkares rätt att förskriva läkemedel.

Myndigheten leds av en generaldirektör, som sedan den 1 februari 2009 heter Aud Sjökvist. Hon var tidigare rättsråd vid Kammarrätten i Stockholm. Hon är domare, liksom de tidigare högsta cheferna för HSAN.

Patientsäkerhetsutredningen föreslår att HSAN i framtiden enbart ska hantera legitimations- och behörighetsfrågor och inte längre göra bedömningar i disciplinärenden.

Enligt förslaget ska disciplinpåföljder slopas och ett annat system för utredning av patientsäkerhetsfrågor skapas.

Socialstyrelsens betydelse ökar

Som tillsynsmyndighet har Socialstyrelsen en central roll i arbetet med patientsäkerhet. Traditionellt sett har tillsynen mest skett från kontorsperspektivet; myndigheten har utrett ärenden som kommit in.

Sedan några år samlar myndigheten all information om patientsäkerhet på den egna sajten.

I Patientsäkerhetsutredningen föreslås att Socialstyrelsen ska prioritera tillsynen över vårdgivarnas kontrollsystem i framtiden. En förändring som samma utredning föreslår är att patienter ska kunna anmäla en händelse och inte nödvändigtvis behöva peka ut enskilda utövare. Anmälan ska då göras till Socialstyrelsen, som sedan utreder händelsen och vidtar åtgärder.

I det framtida systemet ska det även gå snabbare att identifiera legitimerade utövare som betraktas som ”riskindivider”, ålägga dem prövotid med en individuellt utformad plan och återkalla legitimationen för dem som missköter sig.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev