Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

”Smart teknik hjälper oss att styra resurserna rätt”

Publicerad: 23 November 2018, 09:00

Annika Janson, barnläkare, Addis Abeba, Etiopien.

Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån


Tjänstledig, smaka på det. Jag har ­flyttat till Etiopien och än så länge pluggar jag amhariska. Jag lär mig säga ”tillväxtkurva”, ­”barnet kommer i säte” och ”mirakel”. Det där sista kommer sig av att språkskolan drivs av missionärer och ofta är ­Barnens ­bibel vår lärobok. När jag säger ”du är ­gravid” citerar jag alltså ängeln Gabriel. Det kommer att funka fint, tror jag.

Människor som inte är läkare ­brukar uppmuntrande påpeka att kroppen är likadan överallt och menar nog att det borde vara ­enkelt att arbeta som läkare i varje sammanhang. Men så är det inte. Massor av filter, inte bara språkliga och kulturella, gör att det ofta är ­riktigt svårt.

I svensk sjukvård är jag en liten kugge i ett komplext maskineri. Här är hälsosystemets nät glesare och det finns stora hål här och var. Det kan finnas 50 miljoner barn i Etiopien, som är det näst folkrikaste landet i Afrika. Jag skriver kan, för ingen vet säkert. Läget är samtidigt både bra och dåligt: Alla hälsoindikatorer går tydligt åt rätt håll men behoven är skriande.

Och precis som i Sverige är det bra för alla som arbetar i sjukvården att se sina resultat och arbeta med att förbättra dem.

Liksom i Sverige är bristen på kompetent personal och personalomsättning ett av de stora bekymren.

– Det jag älskar mest med Sverige är person­numren, skrattar Nargis Rahimi från organisationen Shifo med rötter på Karolinska institutet.

På ett år använder Etiopien vad Sverige förbrukar på en förmiddag

Shifo jobbar med att införa smart teknologi i utsatta länder. Om data över vaccinationstäckning inte bara skickas uppåt till myndigheterna utan också nedåt till hälsoarbetarna, faktiskt ända till föräldrarna via sms, kommer det att bli enklare att styra de knappa resurserna smart.

Se där, en kanske oväntad likhet med svensk sjukvård som når så stora framsteg med sina kvalitetsregister. På svenska barndiabetesmottagningar kan vi i varje ögonblick se våra resultat och jämföra med andra kliniker och det gör att vi som arbetar närmast patienterna driver utvecklingen framåt.

Vi i vården måste kunna visa att det vi gör spelar roll, oavsett var vi finns. Ingen vill lägga kraft och pengar på sådant som inte fungerar.

I Etiopien blir utmaningen att registrera alla nyfödda, se till att de får sina vaccinationer och slipper lunginflammationer, reumatisk feber och hjärtsvikt. Bristen på resurser och den galna ojämlikheten i tillgång till hälsovård mellan olika länder gör inte att uppgiften blir mindre.

På ett år använder Etiopien vad vi i Sverige förbrukar på en ­förmiddag: den årliga kostnaden för hälso- och sjukvård är 24 dollar per person i Etiopien och 5 600 i Sverige.

Smart teknik kan hjälpa oss att skapa en mer rättvis tillgång till god vård. Siffrorna över både svenska diabetesbarns hälsa och världens barns överlevnad kommer att stå allt stadigare med hjälp av idogt arbete av hälsoarbetare som på fiffigast möjliga sätt rapporterar till databaser. Då kan vi säga mer om hur vi ska spela matchen fram­över.

ANNIKA JANSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev