Lotta Fredholm: ”Spetsig behandling mot trög depression”

Under senare år har begreppet precisionsmedicin seglat upp, inte minst inom cancerområdet. Då tar man fram hela arvsmassan i tumörceller från en viss patient för att se vilka mutationer tumören kan tänkas ha. Det ger en fingervisning om vilken behandling som skulle kunna fungera för just denna individ. 

Inom psykiatrin har det inte sett ut så, utan här har man fått hålla tillgodo med mer trubbiga verktyg för att behandla exempelvis depression som inbegriper en palett av symtom.

Men en vändning kan vara på väg. Daniel Lindqvist, docent i psykiatri vid Lunds universitet, har tillsammans med tre kolleger försökt rikta depressionsbehandling mer precist – ”spetsa till behandlingen och selektera gruppen”, som han uttrycker det. Det handlar om svårbehandlad depression med tydliga så kallade anhedoniska symtom. ”Dessa patienter kännetecknas av tröghet och det tar emot att sätta igång med något – de är trötta, energifattiga och har svårt att finna motivation”, säger Daniel Lindqvist.

Liknande igångsättningssvårigheter kännetecknar en helt annan sjukdom, nämligen parkinson. Brist på signalämnet dopamin gör att patienterna exempelvis trampar på stället innan de kan komma i gång att gå.

Kan även vissa deprimerade lida av dopaminbrist? I en pilotstudie med tolv patienter provade forskarna att ge dopamin-agonisten pramipexol, som används vid parkinson. Alla fick verksam behandling under tio veckor. De slapp svåra biverkningar och forskarna såg effekt när de mätte anhedoniska och depressiva symtom med skattningsskalor.

Som ett objektivt mått användes också funktionell magnetavbildning före och efter behandlingen. Här syntes att aktiviteten i hjärnans belöningssystem hade ökat efter behandlingen. Studien är ännu ej publicerad. Men forskarna planerar redan en större, placebokontrollerad studie med 30 plus 30 patienter för att kunna bekräfta – eller avfärda – effekten de såg i pilotstudien.

Enligt Daniel Lindqvist är även andra forskargrupper runtom i världen inne på samma spår. Skulle studierna visa goda resultat kan det leda till ny behandling för de som lider av uttalade anhedonisymtom. Då dessa svårbehandlade depressioner orsakar mycket lidande vore det ett välkommet genombrott.

Läs också: Nationella riktlinjer på G om adhd och autism