Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Carl-Magnus Hake: Ständigt malande om kötider kan förstärka oron

Publicerad: 18 mars 2020, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Vissa fadäser i sjukvården förefaller helt oursäktliga. Ett av de fall som måhända sticker ut mest i Dagens Medicins genomgång av lex Maria-ärenden i cancervården handlar om en patient på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Inte bara en utan två gånger glöms kallelsen bort när patientens stora hudtumör i form av ett basaliom på ryggen måste opereras om efter att den första operationen inte blivit helt radikal. Till slut, efter två och ett halvt år, lyckas man vid ett tredje försök få bort tumören och risken för metastasering bedöms som låg då tumörformen i fråga är en av de mer beskedliga.

Någon sådan tur i oturen hade inte patienten i Västerbotten där sjukvården också dubbelmissade att kalla till en operation för en tumör som flera år senare visade sig vara spridd cancer. Eller kvinnan i Dalarna som upprepade gånger sökte på sin vårdcentral för kraftig viktminskning och andra buksymtom men inte blev skickad till specialistvården, där man till slut – efter att kvinnan själv sökt sig dit – konstaterar spridd bukspottkörtelcancer.

Den här typen av förseningar på grund av rena missar verkar vara en klart vanligare orsak till patientskada eller risk för patientskada än kapacitetsbrist och långa köer. Ändå är det ständigt mantrat om långa vänte­tider som lyfts fram i medier och från politiker. Bara för någon vecka sedan framhöll till exempel Moderaternas socialpolitiska talesperson i Dagens Medicin att ”de mörka molnen över cancervården är köerna”.

Förbättrad tillgänglighet är eftersträvansvärt och det säger sig självt att den måste prioriteras högt där köer orsakat patientsäkerhetsrisker. Men att ständigt mala på om faran med långa väntetider kan riskera att mer medicinskt motiverade insatser hamnar i skymundan, till exempel ett allmänt stärkt arbete med patientsäkerhet. Det kan också förstärka oron bland patienter.

Här kan det vara värt påminna om att ledtidsmålen i de standardiserade vårdförloppen gäller i en ideal situation där resurserna räcker för alla patienter. De tajta ledtidsmålen motiveras av att patienternas ”ovissa väntetid” ska minimeras och detta ”oavsett om det finns evidens för att väntetiden får medicinska konsekvenser”.

Jag är inte helt säker på om alla vårdpolitiker och opinionsbildare känner till detta.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev