Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Susanna Pagels: Tänk att få ta ledigt från sin diabetes

Det är nio år sedan jag skrev regelbundet om diabetes. Sjukdomen är naturligtvis lika komplicerad och oförutsägbar som då men tekniken har lett till ytterligare förbättringar av behandlingen.

Publicerad: 17 februari 2022, 11:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: Jocke Hedell


Ämnen i artikeln:

Diabetes typ 1Diabetes typ 2

Som det här med CGM, kontinuerlig glukosmätning, den lilla vita knappen som ibland skymtar på någons överarm på badstranden. 

På 00-talet var CGM en rätt bökig apparatur som lånades ut av sjukvården några dygn eller en vecka för att patientens blodsockerkurva skulle analyseras, oftast när något inte stämde. Den ersatte inte de dagliga sticken i fingret. Nu för tiden skickas vävnadsglukosvärden från sensorn via en sändare till mobilen var femte minut, trender visas och mobilen larmar vid för höga eller för låga värden. Värdena skickas samtidigt direkt till vården.

Föräldrar som förut varit uppe och mätt blodsockret på sina barn flera gånger per natt, kan våga sova lite bättre. Vardagen blir lättare för dem, för barnen och för vuxna med typ 1-diabetes. En lite enklare form av tekniken rekommenderas i dag i vissa fall till och med för insulinbehandlade typ 2-diabetiker, även om de i vanlig ordning lär få vänta på att det blir en självklar möjlighet också för dem.

Och så har ju systemet med CGM kopplats till en insulinpump som automatiskt avger basal-dosen beroende på sockernivå, så kallad ”closed loop”. Drömmen om den konstgjorda bukspottkörteln har kommit närmare. Nu är det frågan om när dessa hybridpumpar kan komma i fråga för barn under sex år. En studie som kom i januari bekräftar att det definitivt vore till fördel även för deras blodsockerkontroll, något vi bland annat berättar om i den här diabetesspecialen. 

Framstegen inom helgenomsekvensering ger högre träffsäkerhet för att diagnostisera den medfödda, ärftliga form av diabetes som kallats mody, numera kallad monogen diabetes. Nu finns den senaste tekniken även i Sverige, till nytta för patienterna som därmed har större chans att få bästa behandling, det skriver vi också om här.  

Men hur mycket prylar, behandlingar och fantastisk teknik som än kommer fram så är det lösningen på diabetesgåtan vi väntar på och håller tummarna för. För de flesta är diabetes en komplicerad sjukdom att samsas med i livet. Jag citerar fritt några rader ur en dikt som då och då dyker upp i mitt huvud, skriven av en då ung Stockholmskvinna med svårreglerad typ 1-diabetes.  

Jag hade bestämt mig. 

Jag skulle ta semester från min diabetes.

Men jag kom bara till Slussen.

+ Satsningen på personer med prediabetes som görs i Region Stockholm med en spännande och annorlunda finansieringsmodell, läs om den här.

- Att sensorer och plåster till kanyler för insulinpumpar mycket ofta ger hudreaktioner och kontakteksem och att innehållsdeklaration för klistret saknas.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Susanna Pagels

Reporter

susanna.pagels@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev