Carl-Magnus Hake: Tar Allison med bluesbandet till Stockholm?

Det var bara en tidsfråga innan immunterapi vid cancer skulle resultera i ett Nobelpris. Checkpointblockad som bromsar bromsarna i immunsystemet har inneburit helt nya möjligheter att behandla spridd cancersjukdom. När andra cancerläkemedel normalt bara skjuter överlevnadskurvan i sidled kan immunterapi också förskjuta den i höjdled. Vissa patienter som tidigare varit dödsdömda kan nu bli långtidsöverlevare. Jag vet att det lobbats lite i frågan och nu föll alltså Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet till föga.

I Nobelsammanhang kan det nog ofta vara knepigt att välja ut ”rätt” pristagare. När det gäller årets medicinpris är James Allison dock ett mycket väntat val som den stora förgrundsgestalten när det gäller immuncheckpointblockad. Han har överösts av olika vetenskapliga priser. Förra våren var han i Stockholm och tog emot det första Sjöbergpriset i cancerforskning. Samtidigt finns det också andra synnerligen heta spår inom immunterapifältet, inte minst så kallade Car T-celler mot olika blodcancrar, vars upphovsmän nu möjligen grämer sig över att de inte inkluderats när väl immunterapi ansågs Nobelvärdigt. Amerikanen Steven Rosenberg, som har kallats immunterapins fader inom cancerbehandling, hör till dem som nu får vänta på ett eventuellt Nobelpris.

Men Nobelförsamlingen gjorde det lite lättare valet att snäva in på checkpointblockad, som är ett betydligt bredare och enklare koncept jämfört med cellterapi och som dessutom kommit längre i klinisk tillämpning. Då var Tasuku Honjo en naturlig parhäst till James Allison. Visserligen var Allison obestridligen först med sina resultat kring proteinet CTLA4 och idén att hämma en broms i immunsystemet – protesterna hade nog inte blivit många om han blivit ensam pristagare. Men Honjos upptäckt av PD1-proteinet banade senare vägen för den typ av checkpointblockad som nästan helt dominerar klinisk i dag, tack vare att fler patienter svarar och att biverkningarna är relativt skonsamma. Så sett till vad Alfred Nobel själv stipulerade i sitt testamente om upptäckter som gjort stor mänsklig nytta är den japanske forskaren otvivelaktigt en värdig pristagare.

Malignt melanom är den diagnos där checkpointblockad kommit att få störst betydelse. James Allison kan dock vittna om att det fanns många hinder på vägen innan CTLA4-hämmaren ipilimumab blev en godkänd behandling vid sjukdomen år 2011. I Sverige omgärdades introduktionen av läkemedlet av stora konflikter då effekten av vissa beslutsfattare inte ansågs tillräckligt bra jämfört med kostnaden. Denna konflikt bubblar än i dag upp till ytan i debatten om dyra cancerläkemedel.

Introduktionen av PD1-hämmarna gick dock betydligt smidigare. Här indikerar överlevnadsdata från de första fas 1-studierna för läkemedlet nivolumab att en platå infunnit sig efter fyra år då 34 procent av patienterna verkar klara sig. Den siffran blir högre, om än med mer biverkningar, om de två olika varianterna av immuncheckpointblockad kombineras.

I Fass finns i dag totalt sex olika cancersjukdomar där olika PD1-hämmare har indikation. Den till patientantalet största är lungcancer och här återfinns också läkemedelsbolagens största ansträngningar. Bara förra veckan kunde Dagens Medicin rapportera om framsteg i behandlingen från världskongressen för lungcancer i Toronto.

Lungcancer har dock en mer svårbehandlad sjukdom och en platå på överlevnadskurvan hamnar då lägre ner på Y-axeln. Resultaten från den första fas 1-studierna som gjordes med nivolumab på tidigare behandlade patienter visar på en långtidsöverlevnad på 16 procent, enligt läkemedelsföretaget Bristol-Myers Squibb.

Att höja platån på överlevnadskurvorna – genom till exempel kombinationsbehandling och att välja rätt patienter för immunterapi – är en uppmaning som James Allison flera gånger riktat till sina kollegor i cancerforskningen. Han kommer säkert visa grafer på detta när han och Tasuko Honjo i december Nobelföreläser i Sverige.

Att James Allison skulle dyka upp här en decembermånad var alltså bara en tidsfråga. När jag i en intervju med honom våren 2015 avslutningsvis antydde just detta konstaterade Allison att det skulle vara ”trevligt” men att hans största belöning ändå är att så många cancerpatienter överlevt tack vare hans upptäckter. Frågan återstår nu bara om James Allison tar hit hela bluesbandet the Checkpoints där han spelar munspel. Bandet brukar göra omvittnat svängiga framträdanden på olika forskarkongresser, så varför inte i gyllene salen på Nobelbanketten?