Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Tobias Krantz snubblar om anslagen

Publicerad: 26 augusti 2009, 12:51

Debatten om svensk grundforskning har tagit fart. Elias Eriksson, professor på Sahlgrenska akademin, gick till attack i en debattartikel i Dagens Nyheter den 31 juli.


Han menar att regeringen går fel väg när man vill styra pengar till grundforskningen mot särskilda ”strategiska” områden. Han pekar på svagheterna med ett anslagssystem där peer review kommer i bakgrunden.

Konflikten är den klassiska – hur mycket ska forskarna själva styra och hur mycket ska politiken få dirigera. I en miljö där allt mera vikt läggs på den direkta nyttan av viss forskning är Elias Erikssons ord välkomna. Problemet är att naturvetenskapliga resultat alltid kan kontrolleras medan metoderna för anslag till vetenskapen inte är tillräckligt kvalitetssäkrade. Det öppnar vägen för mer eller mindre välmenande politiska projekt – med åtföljande kapitalförstöring.

I tisdags, den 25 augusti, återkom samma debatt, fast med andra deltagare, i Dagens Nyheter. 52 forskare som är knutna till Vetenskapsrådet kritiserar ett förslag från nya forskningsministern Tobias Krantz (fp). Förslaget medför att inflytandet från forskarna minskar – trots att Tobias Krantz vid sitt tillträde sagt att politikerna ska lägga sig i mindre och forskarnas inflytande ska stärkas.

Strategiska satsningar är ibland befogade – men enbart om vi också förvissat oss om att de bästa grundforskarna får stöd, utan sidoblickar på den omedelbara nyttan av forskningsresultaten. Om detta måste landets forskningsminister tala klart. Och tydligt visa att hans ord omsätts i handling.

Per Gunnar Holmgren
chefredaktör

Alla goda krafter för sjukvården

Industriledaren Carl Bennet har gjort sig känd för att ta nya initiativ i gränslandet mellan industri och de stora offentligfinansierade samhällssektorerna. I förra veckan, den 18 augusti, samlades en mycket namnkunnig grupp i Göteborg för att diskutera sjukvård, industriella möjligheter och forskning.

Till det så kallade högnivåmötet kom företrädare för regeringen, akademin, landstingen, industrin och andra intressen. Mötet hade förberetts av Carl Bennet AB, Astra Zeneca och Boston Consulting Group. Ett fokus var hur sjukvården skulle kunna styra mer efter uppmätta resultat och kvalitetsfaktorer.

Det här är en form av mötesplatser som svensk sjukvård har för litet av. Om vi ska hitta nya vägar bör sådana här diskussioner – över konstgjorda gränser – uppmuntras. Det kräver en större vilja än hittills från framför allt landstingen och den politiska nivån att släppa in nya deltagare.

Landstingen får ta smällen

Staten skjuter till 1 miljard till influensavaccineringen. Den övriga kostnaden, cirka 1-2 miljarder, förutsätts sjukvården spara in på övrig vård. Snålt av staten som får del av vinsten när färre blir sjuka. Klarar SKL inte av att förklara sambanden för regeringen?

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev