Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Vad gäller för de stoppade cancermedlen?

Publicerad: 4 februari 2009, 06:30

Vet inte divisionschefen Lars-Torsten Larsson på Universitetssjukhuset i Lund vilka beslut han själv tagit? Frågan är tillspetsad men befogad, tyvärr.


I förra veckans krönika nämnde jag att onkolog­kliniken i Lund inte behandlar cancerpatienter med nya biologiska läkemedel, med hänvisning till ekonomin.

I ett inlägg (se nedan) skriver Lars-Torsten Larsson nu: ”Uttalandet att patienter i Lund inte skulle få behandling med den nya generationens cancer­läke­medel i Lund är såväl felaktigt som skapar obefogad oro hos befolkningen.”

Divisionschefen förnekar att det skulle vara så som Dagens Medicin skriver. Jag förstår ärligt talat inte Lars-Torsten Larssons inlägg. Vi har både offentliga och underhandsuppgifter som stöder vår utsaga. Informationen inifrån sjuk­huset kommer från kollegor till Lars-Torsten Larsson som inte anser att det är etiskt försvarbart att stoppa dessa behandlingar.

I Sydsvenska Dagbladet från den 2 februari läser jag ett inlägg från Mef Nilbert, professor i onkologi vid Universitetssjukhuset i Lund, och Gudrun Lindmark, professor i kirurgi vid Helsingborgs lasarett. De skriver om patienter med spridd tarmcancer och skillnader i behandlingen vid olika skånska sjukhus: ”Vid Universitetsjukhuset i Lund och lasarettet i Helsingborg erbjuds cytostatikabehandling, men ingen biologisk behandling. Dessa skillnader beror på att ekonomiska restriktioner gör att den enskilde läkare som behandlar patienten inte tillåts förskriva dessa läkemedel.”

Detta är alltså skrivet av två professorer med full insyn i Lars-Torsten Larssons division.

Redan tidigare har onkologkliniken i Lund gjort sig känd för att stoppa Herceptin till bröstcancerpatienter. Det var inget ”restriktivt förhållningssätt”, med de ord som Lars-Torsten Larsson använder. Det var ett stopp som kliniken sedan fick backa från.

Så här ser det ut i Region Skåne i dag: En patient från Ystad får Erbitux och Avastin mot sin tarmcancer. En annan patient får inte dessa läkemedel eftersom han eller hon bor i Lund eller Helsingborg.

Går det att etiskt försvara att inte använda de moderna läkemedel som forskats fram?

Går det att etiskt försvara att Ystadsbor får chans till bättre behandling än Lundaborna?

Svaret på båda frågorna är – nej.

Vem bär ansvaret? Är det den enskilda behandlande doktorn i Lund som följer påbudet från sin klinik­ledning? Eller klinikchefen Carsten Rose? Eller rentav divisionschefen Lars-Torsten Larsson? Politikerna?

Frågorna är många. Det skulle vara klädsamt om Lars-Torsten Larsson återkommer med ett svar som redogör för realiteterna. Är det stopp eller inte för att behandla patienter med spridd tarmcancer med Erbitux, Avastin och Vectibix?

Per Gunnar Holmgren
chefredaktör

Replik: "Felaktig ledartext skapar onödig oro"

Uttalandet att patienter i Lund inte skulle få behandling med den nya generationens cancerläkemedel i Lund är såväl felaktigt som skapar en obefogad oro hos befolkningen.

Sanningen är att man vid onkologiska kliniken för att bland annat, men inte enbart, dämpa en kostnadsutveckling för just cancerläkemedel, med ett restriktivt förhållningssätt och tydliggörande av kostnaderna nu dessutom infört ett internt second opinion-system där erfarna onkologer på ett strukturerat sätt hjälper varandra att värdera den förväntade nytta och livskvalitet som avancerad onkologisk behandling kan ge för den enskilda patienten.

Systemet är ett stöd för den enskilda läkaren att hjälpa sin patient på bästa sätt vilket inte alltid innebär en månads livsuppehållande behandling till priset utav svåra biverkningar.

För att värdera effekten av de nya läkemedlen ingår dessutom cirka 12 procent av klinikens patienter i kliniska studier vilket är en även internationellt unikt hög siffra.

Som positiv bieffekt har man med metoden lyckats dämpa en kostnadsutveckling som de senaste åren inneburit en nästan 30 procent årlig ökning av läke­medels­kostnaderna till att under 2008 vara drygt 2 procent, vilket frigör resurser för andra nödvändiga delar av cancer­sjuk­vården som till exempel strål­behand­ling, där köerna i Lund under 2008 halverats, samt till det psyko­sociala omhändertagandet av cancer­patienter.

Lars-Torsten Larsson
är divisionschef, Universitetssjukhuset i Lund.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev