Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Carl-Magnus Hake: Var det här verkligen årets genombrott?

Publicerad: 19 december 2013, 19:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Science har publicerat sin lista över årets tio viktigaste genombrott i forskningen.

I år var det ovanligt många framsteg inom medicins och biomedicnisk forskning som kvalificerade. Och överst hamnar ”immunterapi mot cancer”. Detta är ett område som det forskats om under lång tid och som nu börjar bära frukt på riktigt. Det är också ingen tvekan om att detta är det hetaste området inom läkemedelsutvecklingen just nu.

Men var det verkligen årets vetenskapliga genombrott 2013? Science redaktion verkar själv ha varit väldigt tveksamt inställd. Valet har varit föremål för en intern debatt på tidskriften, och till och med orsakat ”oro” på redaktionen. Anledningen är att immunterapi mot cancer fortfarande är i sin linda. För flera av de nya behandlingarna saknas till exempel det långa uppföljningar som visar på en eventuell överlevnadsfördel.

Att man ändå till slut fastnade för immunterapi var att det under året kommit data som ”cementerar den kliniska potentialen [av immunterapi] som till och med fått skeptiker att svänga”, skriver tidskriften.

Här tror jag att förespråkarna för valet blev räddade i sista minuten av de preliminära resultat som presenterades för ett par veckor sedan på den amerikanska hematologikongressen ASH. Flera svårt sjuka patienter med olika blodcancersjukdomar blev sjukdomsfria efter att de fått behandling med genetiskt modifierade varianter av sina egna T-celler, som specialdesignats för att angripa tumörcellerna.

Även på Asco-kongressen i somras kom många studier som framför allt visade på att antikroppar riktade mot den immunbromsande signalvägen PD1 kan krympa olika sorters tumörer. Men egentligen var det inga genombrott, så till vida att en stor studie redan visat samma sak på Asco-kongressen år 2012, även om resultaten på årets kongress var än mer imponerande.

Själv hade jag nog väntat något år till att på att utnämna immunterapi mot cancer som årets genombrott. I synnerhet som att det fanns goda andra kandidater, till exempel kloning av mänskliga embryon. Men det är klart, den kliniska nyttan är än så länge lite osäker med det och betydelsen av att kunna ta fram mänskliga embryonala stamceller har ju minskat i och med upptäckten av de så kallade IPS-cellerna.

Möjligen är det också lite talande att Nature i sin krönika över 2013 inte nämner immunterapi mot cancer överhuvudtaget.

Och apropå Nature så har den tidskriften också publicerat sin lista över tio personer som ”betydde” något för vetenskapen 2013. Där återfinns bland annat Shoukhrat Mitalipov, som ledde kloningen av de mänskliga embryona, Hualan Chen, som varit en nyckelperson i kartläggningen av smittvägar för den nya fågelinfluensan N7N9, samt Deborah Persaud, som var med och visade att en bebis i Mississippi blivit botad från hiv.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev