Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

”Vi måste ha tålamod att låta förändringar ta tid”

Publicerad: 20 november 2015, 07:12

Utvecklingen inom området ”e-hälsa” går rasande fort. Snabbt är dock inte alltid bra, skriver läkaren Susanna Sandberg.


Om förändringar ska bli bra behöver man tänka både före och efter.

Därför är jag glad att Datainspektionen satte fingret på några svaga punkter i förslaget till nationell läkemedelslista i utredningen SOU 2015:32; Nästa fas i e-hälsoarbetet i sitt remissvar, som kom i oktober.

Nu blir det förhoppningsvis tid att tänka efter och göra ett bättre förslag som inte äventyrar patienternas integritet. Både som läkare och som medborgare vill jag veta vad uppgifterna kan komma att användas till.

Visst skulle det vara användbart att ha ett register med hela Sveriges befolknings förskrivna läkemedel samlade. Smidigt för mig som läkare och mycket smidigt för myndigheten. Det skulle vara en riktig guldgruva för uppföljningar, återkoppling till förskrivare och forskning, allting bara ett knapptryck bort. Det ligger i linje med E-hälso­myndig­hetens egen kommentar i utredningen:

”Informationshanteringen i hälso- och sjukvård och socialtjänst har gått från en tid när stort fokus låg på att uppgifter om enskilda dokumenterades, till en tid när mer och mer uppmärksamhet även riktas på hur dokumenterade uppgifter kan användas för att skapa bästa möjliga resultat för enskilda individer och för nästkommande i liknande situationer”.

Liknande tankegångar finns i andra länder. I England har National Health Services, NHS, sedan flera år arbetat med rikstäckande databas – care.data­ – med journaluppgifter från både vårdcentraler och sjukhus samlade. Databasen ska användas för att följa upp och förbättra sjukvården. Den ska också kunna sälja delvis anonymiserade uppgifter till forskare och läkemedelsföretag. Oron är stor, både från patient- och läkarhåll, att känslig information skall hamna i fel händer och systemet har för­senats gång på gång. Svag förankring inom sjukvården och bristfällig information till allmänheten har resulterat i ett lågt förtroende för projektet.

Vi måste låta förändringar ta tid, och följa upp de förändringar som gjorts så att man kan lära av misstag. När Samman­hållen journalföring infördes gick det väldigt fort. Nu har vi vant oss och de flesta tycker nog att det har sina fördelar. Men hur många ber alltid om patientens samtycke varje gång de läser en anteckning från en annan vårdgivare? Det ska vi göra enligt patient­data­lagen. Hur säkert är loggsystemet egentligen?

Och hur blev det med Nationell patientöversikt, NPÖ? Systemet som tyst tankar ner journaluppgifter från alla Sveriges landsting och kostade enorma summor att utveckla används i dag knappast alls.

Det finns en enorm förväntan på vad it-systemen i vården kan bidra med, och det finns potential att göra mycket gott. Men stora mängder känslig information som görs tillgänglig för många är också riskabelt. Har vi för bråttom nu kan vi göra gigantiska misstag snabbt.

Riktigt bra lösningar måste få ta tid.

SUSANNA SANDBERG

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev