Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

”Vi navigerar sannolikheter i ett hav av ovisshet”

Publicerad: 3 februari 2017, 09:16


Under läkarutbildningen hade jag en tendens att bli irriterad på föreläsare som inte gav raka svar på frågor. Om jag frågade hur jag skulle handlägga en patient med en viss sjukdom svävade de ut i resonemang kring hur handläggningen beror på än det ena, än det andra. De vägrade berätta hur man skulle göra. Det var nästan som att de slingrade sig för att de inte ville ge mig rätt svar till tentan.

När jag började arbeta kliniskt efter examen insåg jag att rätt och fel inte alltid är tydligt i sjukvård. Det var först då jag förstod att sjukvård handlar om att navigera sannolikheter i ett hav av ovisshet.

Ta till exempel depressioner. En del går över av sig själva. När jag träffar en patient med depression, finns det därför en viss sanno­likhet att hen kommer att bli bra utan någon som helst behandling.

Om jag och patienten tillsammans väljer att inleda behandling med antidepressiva läke­medel ökar vi sannolikheten för att patienten tillfrisknar samtidigt som vi skapar en risk för biverkningar.

Om patienten senare blir fri från depression kommer varken jag eller hen veta om det var behandlingens förtjänst eller om patienten skulle ha tillfrisknat även utan den. Kanske hade hen biverkningar under behandlingstiden. Utan mediciner hade patienten då blivit bra och sluppit bieffekter.

En annan aspekt av detta med sannolikheter, är att saker och ting kan gå katastrofalt fel även om allt har gjorts rätt. Ett exempel är självmordsrisk­bedömningar, en av de vanligaste men svåraste delarna av arbetet inom psykiatrin.Om jag bedömer att risken för att patienten tar sitt liv är låg, betyder det inte att jag säkert vet att patienten inte kommer att begå självmord.

Skulle det hända att en patient som bedömts ha en låg självmordsrisk tar sitt liv, innebär det inte nödvändigtvis att bedömningen var fel. Det betyder att sannolikheten bedömdes vara låg. Men tyvärr inträffar även det osannolika, och i fallet självmord med katastrofala konsekvenser.

Detta är kanske självklarheter för oss som jobbar inom vården. Men jag tror att vissa patienter ser på sjukvården med binära glasögon, antingen eller. Antingen behövs mediciner eller så behövs de inte. Högt blodtryck ska sänkas annars drabbas man av hjärtkärlsjukdom. Man är frisk om proverna är normala. Går det bra har allt gått rätt till, går det dåligt har någon gjort fel. Rätt eller fel.

När jag i dag får frågan av min deprimerade patient om hen behöver antidepressiva eller inte uteblir de raka svaren. Den forskning vi grundar våra kliniska beslut på utgår från jämförelser mellan grupper medan vi fattar beslut på individer.

Å ena sidan säger riktlinjer så här, å andra sidan ser biverkningar ut så där. Tillsammans väger vi nytta mot risker och nyanserar förväntningar. Och tillsammans delar ­vi på ovissheten och fattar beslut gemensamt.

ADEL ABU HAMDEH

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev