Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Åldersbedömningar - rätt uppdrag för läkare?

Publicerad: 1 december 2015, 22:19

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Det går fort nu. I början av hösten beslutade Migrationsverket att sluta beställa medicinska åldersbedömningar i asylärenden. En av orsakerna var att det blivit svårt att hitta läkare som vill utföra dem. Problemen med de metoder som används är många och har påpekats av så väl Barn­läkar­föreningen som Läkaresällskapet. Framför allt lyfter kritikerna fram att de bedömningar som gjorts i Sverige lägger stor vikt vid röntgen av antingen skelett eller tänder eller båda dessa. Och att dessa helt enkelt inte ger tillräckligt precisa besked.

Politiker av flera kulörer var skeptiska mot bedömningarna. Men nu har vindarna vänt. Bara Centerpartiet och Vänsterpartiet är nu emot att använda medicinska åldersbedömningar på ensamkommande flyktingbarn.

Inte heller inom läkarkåren är alla eniga. Barnläkaren Mats Reimer, som bloggar återkommande på dagens­medicin.se, argumenterar i sitt senaste inlägg för att fotbollsorganisationen Fifa skulle vara klokare än Barn­läkar­föreningen. Fifa har sedan flera år avgjort vilka som får spela i professionella ungdomsturneringar med hjälp av till exempel handleds­röntgen. Reimer för fram ett par exempel från sitt eget arbete där han tvivlat på att barnet han skulle behandla verkligen varit ett barn.

Jag tror att de flesta är överens om att det är en stor skillnad på de möjliga konsekvenserna av att hindras från att spela en fotbollsmatch och att få sina rättigheter som barn åsidosatta i ett nytt land. Till syvende och sist måste de läkare som får frågor om åldersbedömningar, åtminstone just nu, själva avgöra om det rimmar med uppdraget. I väntan på att Socialstyrelsen ser över rekommendationer finns inga konkreta svar att få från någon annan.

Genom att medverka till att åldersbestämma unga (oftast) män skulle läkare kunna hävda att man bidrar till att resurser som är avsedda för barn verkligen går till barn. Personligen har jag svårt att se hur bedömningarna rimmar med Hippokrates klassiska ord från förr: Aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta.

CHRISTINA KENNEDY

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev