Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Ansvaret för hälsan kan inte bara ligga på sjukvården

Publicerad: 25 juni 2019, 13:06

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Då har vi lagom till sommaren fått en omgång nya satsningar från högsta ort, denna gång levererade gemensamt från podiet av socialminister Lena Hallengren (S) och regionpolitikens tyngsta namn, Marie Morell (M). Morell är ju numera ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, sjukvårdsdelegation och har, med lång erfarenhet från Östergötland, fått en framskjuten placering (nr 3) på Dagens Medicins lista över vårdens hundra mäktigaste individer.

Om makt och enskilda personer går det att säga mycket. Det är viktigt att kunna utkräva ansvar av dem som har stort inflytande. Därför granskas makthavare hårdare än andra, och får stå till svars för vad de sagt. Det är inte bara rimligt, det är en del av demokratibygget. De som inte lever upp till förväntningarna kan röstas bort.

Men det finns också annan sorts makt, som kan kännas mindre rimligt beskriven. När det gäller befolkningens hälsa läggs ofta ansvaret på hälso- och sjukvård. Detta trots att vi vet att mycket av det som formar hälsan sker långt utanför vårdens räckhåll. Skolgång, rörelsevana, ensamhet, jämställdhet, utanförskap, föräldrarnas utbildningsnivå – listan på samhällsfaktorer som påverkar hur vi svenskar mår är lång.

Den aktuella frågan om hur vi mår psykiskt, trots att vi jämfört med många andra har det så bra, är också alltför komplex för att mötas med enskilda satsningar. Det krävs långsiktighet och ny kunskap långt utanför vård-sfären för att möta den jättevåg av förväntningar och behov som nu väller in.

Hälften av dem som är sjukskrivna har, enligt Försäkringskassans statistik, psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. På två år har antalet besök inom barn- och ungdomspsykiatrin ökat med 24 procent, enligt SKL, och totalt har antalet besök hos BUP och vuxenpsykiatri ökat med 365 000 mellan år 2016 och 2018. Det är en dramatisk utveckling. Nu ska ytterligare 1,7 miljarder sättas in för att stävja utvecklingen – men vet vi ens att pengarna läggs i rätt ände? Är det hos hälso- och sjukvården de pengarna gör mest nytta på lång sikt?

De tas naturligtvis tacksamt emot där. För konsekvenserna av vårt sätt att leva och arbeta syns tydligt i vården. Men ansvaret, och makten att förändra, ligger hos hela samhället.

CHRISTINA KENNEDY

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev