Att hitta en positiv spiral är nyckeln för primärvården

I går och i dag samlas 700 personer för Nationell primärvårdskonferens 2015 i Jönköping. Det finns inte ett hotellrum att boka i hela stan. På mikrobloggen Twitter värmer namnkunniga deltagare upp med frågor och visioner: Hur ser drömmen om svensk primärvård ut? Där ska finnas fler allmänläkare, kontinuitet i arbetet, teamarbete och fler ST-platser. Emma Spak, som leder Sveriges yngre läkares förening, Sylf, lyfter fram kontinuitet och ansvar. Och sen lägger hon till något som med tiden framstår som viktigare än allt annat: Det måste få vara roligt på jobbet.

Tydligen är det inte tillräckligt roligt. Enligt SKL:s personalstatistik från 2013 är det bara var femte specialist i allmänmedicin som arbetar heltid. Om vi räknar bort dem som under en period av livet väljer att jobba kortare dagar för att få tid med barnen är det ändå väldigt många kvar. Som har så god lön att det är möjligt att gå ner i tid för att utveckla akvarellmålandet eller gitarrspelet? Eller som värnar sin egen hälsa i arbetslivet när arbetsgivaren misslyckas?

Vi vet för lite om det.

De senaste åren har mycket klokt sagts och tänkts i frågan, men inte tillräckligt mycket gjorts. Läkarförbundet kartlade 2012 primärvårdens bemanning och samma år gjorde ST-läkaren Magdalena Elfwén i Stockholm en intervjustudie om varför allmänläkare jobbar deltid.

Förra året lanserade Ola Berg­strand, verksamhetschef i Skåne, en rapport om lärdomarna från de vårdcentraler där bemanningen verkar funka.

En sak som går igen både i de flesta diskussioner i ämnet, det som syns i kommentarsfält och i min mejllåda är vikten av att inse det unika med distriktsläkarens arbete.

Det är roligt att träffa patienter. Alla allmänläkare kan vittna om det. Att få kontakt med en annan människa, försöka förstå, inge förtroende, söka svar på problemet, förklara valet av behandling pedagogiskt och hålla tidschemat utan att sprida stress till den sjuke.

Men lika mycket som det stimulerar och engagerar så tär det. Den som träffar många patienter i 15 minuter var, behöver tid att reflektera. Att hitta en positiv spiral, med ansvar och inflytande över både tidbok och förbättringsarbete framstår som nyckeln för en fungerande vårdcentral dit allmänläkaren vill gå. Och ha roligt.

CHRISTINA KENNEDY